Sök

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

17

Utskottsberedning

2015/16:AU10 2015/16:AU9 2015/16:JuU1 2015/16:JuU18 2015/16:KrU9 2015/16:KU15 2015/16:SfU14 2015/16:SoU7 2015/16:UbU14 2015/16:UU2 2016/17:CU10 2016/17:KU17 2016/17:SoU7 2016/17:SoU9

Riksdagsbeslut

(17 yrkanden): 17 avslag

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

16

Utskottsberedning

2015/16:AU1 2015/16:AU2 2015/16:AU6 2015/16:SfU14 2015/16:SfU4 2015/16:UbU1 2015/16:UbU16 2016/17:CU14

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 16 avslag

Inlämnad

2015-10-05

Förslag

11

Utskottsberedning

2015/16:JuU1 2015/16:JuU22 2015/16:KrU4 2015/16:SoU1 2015/16:SoU7 2015/16:UbU17

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Inlämnad

2015-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

27, 71 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.

Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 72 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 62 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

34, 126 minuter

Justering

2016-04-19

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

97, 273 minuter

Justering

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2015/16:UbU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2015/16:KrU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-05-12

Förslag

2

Utskottsberedning

2015/16:UbU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-04-06

Förslag

6

Utskottsberedning

2015/16:UbU22

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag