Sök

Avdelning
Hoppa till filter

33 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2017/18, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet

    Betänkande 2017/18:UbU28

    Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.

    Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Justering
    2018-06-12
    Bordläggning
    2018-06-18
    Debatt
    2018-06-19
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Riktade statsbidrag till skolan

    Betänkande 2017/18:UbU32

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

    Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

    Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2018-06-12
    Bordläggning
    2018-06-18
    Debatt
    2018-06-19
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

    Betänkande 2017/18:UbU31

    Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

    Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

    Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 45 minuter
    Justering
    2018-06-12
    Bordläggning
    2018-06-18
    Debatt
    2018-06-19
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

    Betänkande 2017/18:UbU30

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

    De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

    I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    53, 161 minuter
    Justering
    2018-06-12
    Bordläggning
    2018-06-18
    Debatt
    2018-06-19
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2017/18:UbU33

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller skrivelserna 2017/18:259, En strategi för svensk rymdverksamhet, och 2017/18:262, En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utbildningsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2017

    Betänkande 2017/18:UbU24

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2017 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

    Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser revisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören inte har följt stiftelsens stadgar. Motiveringen är att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut utan stöd av den så kallade arvodeslagen. Det gäller bara utbetalningar som har gjorts innan 16 november 2017, då stadgarna ändrades.

    Riksdagen noterar att Riksrevisionens uttalande bara gäller de utbetalningar som gjordes innan stadgeändringarna.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Myndighetskapital vid universitet och högskolor

    Betänkande 2017/18:UbU29

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.

    Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar

    Betänkande 2017/18:UbU26

    Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.

    Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.

    Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande

    Betänkande 2017/18:UbU25

    Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.

    Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 82 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Samling för skolan

    Betänkande 2017/18:UbU27

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

    Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    40, 120 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-22
    Debatt
    2018-05-23
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    En gymnasieutbildning för alla

    Betänkande 2017/18:UbU23

    Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

    Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

    • Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
    • Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
    • Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
    • Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
    • Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

    Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 51 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-22
    Debatt
    2018-05-23
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser

    Betänkande 2017/18:UbU10

    Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

    • Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
    • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 71 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Forskning

    Betänkande 2017/18:UbU17

    Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    26 
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-02
    Debatt
    2018-05-03
    Beslut
    2018-05-03
  • Dokument & lagar

    Studiestöd

    Betänkande 2017/18:UbU11

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.

    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-05-02
    Debatt
    2018-05-03
    Beslut
    2018-05-03
  • Dokument & lagar

    Samisk utbildning

    Betänkande 2017/18:UbU21

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

    Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Grundläggande om utbildningen

    Betänkande 2017/18:UbU20

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

    Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

    Behandlade dokument
    68
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    35 
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Lärare och elever

    Betänkande 2017/18:UbU19

    Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

    • se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
    • ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

    Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

    Behandlade dokument
    67
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    48 
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet

    Betänkande 2017/18:UbU22

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

    Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

    Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Övergripande skolfrågor

    Betänkande 2017/18:UbU18

    Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    28 
    Justering
    2018-03-20
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Högskolan

    Betänkande 2017/18:UbU16

    Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.

    Behandlade dokument
    190
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    70 
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-05-02
    Debatt
    2018-05-03
    Beslut
    2018-05-03