Sök
3 345 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Ja till reservation, Finansutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Betänkande 2023/24:SkU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.
Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.
Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.
Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 58 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Betänkande 2023/24:SkU24
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.
Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.
Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.
De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 31 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen
Betänkande 2023/24:SkU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd
Betänkande 2023/24:SkU21
För att säkerställa att bestämmelserna om investeraravdrag även i fortsättningen är förenliga med EU:s regler har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Investeraravdraget är ett statligt stöd som infördes 1 december 2013 för att stimulera tillgången av kapital för mindre företag. Den nya anpassningen innebär bland annat att gränsvärdet för när en förvärvad verksamhet ska beaktas vid bedömningen sänks från 25 procent eller mer av företagets verksamhet till 10 procent eller mer av verksamheten.
Anpassningen motiveras av att EU-kommissionen beslutat om ändringar i den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Samverkan om kontracykliska buffertvärden
Betänkande 2023/24:FiU31
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riks-banken om kontracykliska buffertvärden. Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet.
Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-17
- Debatt
- 2024-05-20
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar
Betänkande 2023/24:FiU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen till förordningen när det gäller frågan om behörig myndighet och möjligheten för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen.
Riksdagen sa också ja till en lagändring som innebär att vissa befattningshavare inom Riksbanken som har en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument.
Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-17
- Debatt
- 2024-05-20
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Betänkande 2023/24:SkU20
Sverige är sedan den 1 januari 1998 anslutet till ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgifter för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar, eurovinjettsamarbetet. I samarbetet deltar Sverige, Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Riksdagen att sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett protokoll om ändringar i samarbetsavtalet för eurovinjettsamarbetet. Riksdagen godkände också regeringens förslag om ändringar i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon och i vägtrafikskattelagen. Beslutet innebär bland annat att vägavgifterna höjs och differentieras och att fordonsskatten ändras för vissa fordon. Riksdagen bestämde att det är regeringen som får besluta när de nya reglerna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-07
- Bordläggning
- 2024-05-15
- Debatt
- 2024-05-16
- Beslut
- 2024-05-16
- Dokument & lagar
Riksbankens verksamhet och förvaltning 2023
Betänkande 2023/24:FiU23
Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2023 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2023.
Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att Riksbankens vinst på 16,2 miljarder kronor överförs till Riksbankens grundfond och att ingen vinst delas ut till statskassan. Riksbankens eget kapital uppgår efter resultatdispositionen till -2 miljarder kronor.
Vidare beviljar riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2023 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2023. Utskottet föreslår också att riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2023 till handlingarna.
Därutöver godkänner riksdagen det finansutskottet framhåller i sin uppföljning och utvärdering av Riksbankens verksamhet på betalningsområdet 2023. I uppföljningen konstaterar utskottet bland annat att Riksbanken i sin senaste betalningsrapport bedömer att betalningar i Sverige överlag är säkra och effektiva men att det finns brister när det gäller tillgängligheten till betalningssystemet för delar av allmänheten.
I utvärderingen har utskottet inhämtat en redogörelse från Riksbanken om Riksbankens tjänst för avveckling av omedelbara betalningar, en tjänst som används vid exempelvis Swish-betalningar. Utskottet betonar vikten av att kraven på kontinuitet och driftssäkerhet alltid upprätthålls i Riksbankens betalningsavvecklingssystem – det vill säga systemet för hur pengar når mottagaren vid en överföring.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-04-25
- Bordläggning
- 2024-04-29
- Debatt
- 2024-05-02
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB
Betänkande 2023/24:FiU35
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier.
Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten.
Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.
Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning.
Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 10 minuter
- Justering
- 2024-04-23
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-25
- Dokument & lagar
Höjd spelskatt
Betänkande 2023/24:SkU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 36 minuter
- Justering
- 2024-04-16
- Bordläggning
- 2024-04-24
- Debatt
- 2024-04-25
- Beslut
- 2024-05-02
- Dokument & lagar
Punktskatt och tull
Betänkande 2023/24:SkU13
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 24, 78 minuter
- Justering
- 2024-04-09
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-18
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2023/24:SkU14
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2023/24:SkU15
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 96 minuter
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-04-03
- Debatt
- 2024-04-04
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023
Betänkande 2023/24:SkU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.
Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 33 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
Företag, kapital och fastighet
Betänkande 2023/24:SkU12
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 20, 88 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Riksbankens tillgångsköp
Betänkande 2023/24:FiU16
Riksdagen har behandlat en redogörelse från Riksrevisionen om en granskning av Riksbankens omfattande tillgångsköp, köp av värdepapper, under perioden 2015–2021. Frågan som ligger till grund för granskningen är om tillgångsköpen har varit effektiva och transparenta.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit ett effektivt verktyg för att påverka inflationen. Det saknas enligt Riksrevisionen stöd för att inflationen påverkats på ett påtagligt sätt. Tillgångsköpen har samtidigt medfört betydande kostnader för Riksbanken som kommer att påverka statens finanser. Köpen har dock genomförts på ett transparent sätt med ett gediget beslutsunderlag som grund. Tillgångsköpen i början av pandemin bedömer Riksrevisionen som mer effektiva eftersom de bidrog till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och på så sätt minska pandemins negativa påverkan på ekonomin.
Riksbanksdirektionen håller med Riksrevisionen om att det råder osäkerhet om tillgångsköpens effekter, men betonar att det inte betyder att effekterna är oviktiga.
Riksdagen understryker vikten av att Riksbankens beslut granskas och utvärderas, eftersom det syftar till att främja myndighetens effektivitet, måluppfyllelse och legitimitet. Det är enligt utskottet bra att Riksbanken avser att fortsätta utvärdera erfarenheterna från tillgångsköpen under perioden som gått, så att nya kunskaper kan bidra till hur penningpolitiken utformas i framtiden. Vidare lägger riksdagen Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 49 minuter
- Justering
- 2024-03-19
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Betänkande 2023/24:FiU22
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.
Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-21
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Betänkande 2023/24:FiU25
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 8, 29 minuter
- Justering
- 2024-02-27
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06
- Dokument & lagar
Offentlig upphandling
Betänkande 2023/24:FiU34
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd.
Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 43 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06