Dokument & lagar (62 418 träffar)

Betänkande 2018/19:SkU18

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:SkU18 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Betänkande 2018/19:SoU22

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU22 (pdf, 2797 kB)

Betänkande 2018/19:SoU21

Sedan den 1 juli 2014 ska handläggare som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och unga ha en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Det finns övergångsbestämmelser som säger att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 för att utföra den här typen av arbetsuppgifter är behöriga till och med den 30 juni 2019. Nu förlängs övergångstiden så att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 blir behöriga att utföra uppgifterna fram till och med den 30 juni 2022.

Socialstyrelsens föreskrifter på området ändrades så sent som den 1 februari 2018. Arbetsgivare och arbetstagare har haft svårt att få till godkännanden och kompletteringar av utbildningar utifrån föreskrifterna och det är därför övergångstiden förlängs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU21 (pdf, 397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering

Betänkande 2018/19:SoU8

Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.

  • Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
  • Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
  • Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
  • Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
  • Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 97 Reservationer: 111
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU8 (pdf, 2186 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2018/19:KU34

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.

Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU34 (pdf, 371 kB)

Betänkande 2018/19:KU30

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.

Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Förslagspunkter: 34 Reservationer: 25
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU30 (pdf, 1129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.

Motionerna handlar exempelvis om

  • stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
  • meddelarfrihet vid förundersökningar,  
  • mediestöd,
  • public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
  • granskningsnämnden för radio och tv.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU29 (pdf, 692 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Betänkande 2018/19:KU28

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.

Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 12
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU28 (pdf, 1449 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2018/19:KU22

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 6
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU22 (pdf, 479 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2018/19:JuU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

  • En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
  • En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:JuU25 (pdf, 2663 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Betänkande 2018/19:JuU23

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:JuU23 (pdf, 2601 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt ordning och säkerhet i domstol

Betänkande 2018/19:CU16

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:CU16 (pdf, 5195 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya EU-regler om aktieägares rättigheter

Betänkande 2018/19:KrU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-14 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KrU12 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna kulturfrågor

Betänkande 2018/19:KrU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-14 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KrU11 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturskaparnas villkor

Betänkande 2018/19:KrU10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.

Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-14 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KrU10 (pdf, 641 kB) Webb-tv debatt om förslag: Idrott och friluftsliv

Betänkande 2018/19:JuU24

Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:JuU24 (pdf, 421 kB)

Betänkande 2018/19:FiU39

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:FiU39 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:NU12

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 8
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:NU12 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elmarknadsfrågor

Betänkande 2018/19:JuU21

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:JuU21 (pdf, 842 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

Betänkande 2018/19:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 16
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UbU14 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning