Riksdagen har beslutat om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare.
Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.
Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om polisens behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen. Syftet är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Tanken är också att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte. Lagen ska vara teknikneutral och flexibel och ge ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj. Vidare ska lagen även gälla i stället för personuppgiftslagen, PUL, men hänvisa till de bestämmelser i PUL som ska tillämpas i brottsbekämpningen. Tillsynen förstärks genom att både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som träder i kraft redan den 1 juli 2010.
Riksdagen har beslutat att lärarutbildningen ska göras om. Dagens allmänna lärarexamen ska ersättas av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. I högskoleförordningen ska målen för de nya examina preciseras. Där kommer det också att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Utbildningsvetenskap blir ett nytt ämne för alla. I utbildningsvetenskap kommer exempelvis ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygssättning att ingå. Kraven på universitet och högskolor som utbildar lärare skärps. De som vill arrangera lärarutbildningar måste ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Det gäller även de som redan anordnar lärarutbildning. Samtidigt försvinner kravet på att högskolor som kan ge lärarexamen ska ha ett särskilt organ som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna kommer börjar gälla den 31 december 2010.
Lagen om vissa internationella sanktioner ändras. Ändringarna är en konsekvens av att Lissabonfördraget har trätt i kraft och att vissa begrepp på området har moderniserats. Syftet är också att bättre spegla sanktionssystemets utveckling och omfattning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lag om konsulära katastrofinsatser. Lagen innebär att staten även i fortsättningen ska ha en hög beredskap för att hjälpa svenskar i händelse av allvarliga kriser eller katastrofer utomlands. Statens insatser ska komplettera övriga aktörers insatser. Övriga aktörer kan exempelvis vara reseföretag, försäkringsbolag och det drabbade landet. Att staten tar ansvaret för en katastrofinsats innebär inte att alla kostnader för insatsen ska bäras av staten. Den som får hjälp ska ersätta staten för kostnader som uppstått när han eller hon har evakuerats eller fått vård. De bör kunna täckas av en eventuell reseförsäkring. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om mänskliga rättigheter (MR) i svensk utrikespolitik. Motionerna tar upp frågor om folkrätt samt mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Utrikesutskottet redovisar i beslutsunderlaget sin syn syn på motioner om mänskliga rättigheter i följande länder: Demokratiska republiken Kongo, Eritrea, Etiopien, Senegal, Bolivia, Honduras, Nicaragua, USA, Kina och Thailand.
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bank och försäkringsfrågor. Skälet är i de flesta fall att arbete redan pågår på regerings- eller EU-nivå. Motionerna tar bland annat upp tillgången till banktjänster, en översyn av bankernas rätt till ensidig uppsägning av fungerande lån och inkassobolagens verksamhet. Andra motioner tar upp ytterligare reglering och tillsyn av sms-låneföretag, fri flytträtt för pensionsförsäkringar och regleringen av finansmarknaden.
Från och med den 1 juni 2010 skärps reglerna för sjöfylleri. Det blir en nedre gräns på 0,2 promille. Gränsen gäller de som för fram båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller som kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer som har uppgifter på båten som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten.
Regeringen har överlåtit till länen att fördela delar av statens medel för infrastruktur till projekt av särskild betydelse för regionen. Riksrevisionen har därför granskat länens förslag som lämnades till regeringen i november 2009. Granskningen visar på flera brister. Bristerna är i de flesta fall desamma som vid en motsvarande studie 2003. Länen lever fortfarande inte upp till de krav som ställs i regeringens direktiv. Det är svårt att avgöra om länens val av åtgärder är de mest effektiva och hållbara. Granskningen visar också att regeringen inte gjort tillräckligt för att länen ska kunna leva upp till de krav som ställs. Riksdagen förutsätter att granskningens slutsatser beaktas i det fortsatta arbetet och avslutar ärendet utan åtgärder.
Riksdagen sa nej till motioner om narkotika från den allmänna motionstiden 2009. Beslutet motiveras med att arbete redan pågår eller att frågorna redan har behandlats i riksdagen under mandatperioden.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Andorra. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med San Marino. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och San Marino ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i San Marino. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Gibraltar. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Gibraltar ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Gibraltar. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Anguilla. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Anguilla ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Anguilla. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Turks- och Caicosöarna. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Turks- och Caicosöarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Turks- och Caicosöarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Cooköarna. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Cooköarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Cooköarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Samoa. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Samoa ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Samoa. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
