Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

31

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 195 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

• fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
• stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
• verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
• göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
• stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

27

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

33, 129 minuter

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om skogspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden samt en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk. Motionerna tar också upp användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling samt insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-25

Debatt

2015-03-26

Beslut

2015-04-08

I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.

I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-25

Debatt

2015-03-26

Beslut

2015-03-26

Sverige bör vara drivande inom EU och internationellt när det gäller att minska nedskräpningen i haven. Dessutom bör regeringen se till att mark som är aktuell för bostadsbyggande ska få högre prioritet vid marksanering.

Nedskräpning av haven, som till stor del handlar om plast, är inte bara ett problem globalt utan även när det gäller haven runt Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen att ta fram regler som bidrar till att minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.

När det gäller sanering av förorenad mark prioriteras i dagsläget den mark som är mest förorenad. Riksdagen uppmanade regeringen att även prioritera mark som är av intresse för bostadsbyggande vid marksanering. Miljö- och jordbruksutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att en sådan prioritering är viktig på grund av den rådande bostadsbristen i Sverige.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen uppmanar regeringen att inom EU driva frågan om att begränsa eller fasa ut kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel.

När det gäller kvicksilver så finns det i Sverige ett omfattande förbud mot användningen av kvicksilver. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett beslutet, påpekar att kvicksilverhalterna fortsätter öka i miljön, främst på grund av att kvicksilvret transporteras via luften från Europa och övriga världen. Därför bör regeringen inom EU kraftfullt arbeta för att begränsa och fasa ut kvicksilver.

Bromerade flamskyddsmedel lagras i människokroppen och i miljön. Det finns risk för att de skadar ofödda barn, har hormonstörande effekter och orsakar cancer. Dessa flamskyddsmedel transporteras via luften och miljön i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i EU och övriga världen. Därför tycker miljö- och jordbruksutskottet att regeringen även bör arbeta för att EU ytterligare begränsar eller fasar ut bromerade flamskyddsmedel.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om landsbygdspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om landsbygdspolitik, jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsstrategi, regelförenkling, ekologisk produktion, skyddszoner längs vattendrag och rennäringsfrågor.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

36, 117 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa nej till motioner om olika fiskeripolitiska frågor från allmänna motionstiden 2014. Anledningen är främst att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna samt att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om EU:s gemensamma fiskeripolitik, regelverket för yrkesfisket, vattenbruk och vissa fiskeredskap samt den nationella ålförvaltningsplanen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 96 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till så kallade areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Riksdagen sa också delvis ja till regeringens förslag, bland annat när det gäller nytt mål för området.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 15,5 miljarder kronor. Mest pengar går till gårdsstöd (drygt 6 miljarder) och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3 miljarder).

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

49, 130 minuter

Justering

2014-12-15

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om vattenvård. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven samt åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-11

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.

Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

59, 178 minuter

Justering

2014-12-15

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-19

Riksdagen uppmanar regeringen att

• ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
• ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
• ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
• genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.

Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

EU-kommissionen har lämnat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Enligt kommissionen kommer plastavfall i haven inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Syftet med grönboken är att starta en bred diskussion om problemet.

Riksdagen anser att det förutom i avfallshanteringen även krävs åtgärder på flera andra områden för att komma till rätta med problemet. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Kemikalielagstiftningen bör skärpas och tillsynen bli effektivare. Kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningen bör också samordnas bättre. Informationen om plaster behöver bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att generellt minska användningen av konventionell plast. Riksdagen lyfter bland annat frågan om ett gemensamt pantsystem för PET-flaskor inom EU. EU bör arbeta för att frågan om plastavfall lyfts i internationella sammanhang. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

En ny lag om kontroll av ekologisk produktion ska ersätta den gamla. Syftet är att anpassa lagstiftningen till nya EU-regler och till lagar inom liknande områden, som livsmedelslagen. Den nya lagen har också kompletterats med ett antal bestämmelser, främst för att underlätta kontrollmyndigheternas arbete:

• Kommunerna ska kunna samverka kring vilken kommun som ska genomföra kontrollen.
• Kontrollmyndigheterna ska kunna omhänderta varor som inte uppfyller reglerna.
• Kontrollmyndigheterna ska i vissa fall kunna begära hjälp av polisen.
• Den som låter bli att anmäla sin verksamhet för kontroll ska kunna dömas att betala en straffavgift.

Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas. Bestämmelserna om rätt att begära ut allmänna handlingar och bestämmelserna om sekretess ska gälla vid kontroll av ekologisk produktion. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Beredning

2013-03-19

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

EU-kommissionens förslag om en ram för havsplanering och integrerad kustförvaltning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det konstaterade riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-länderna ska upprätta havsplaner och strategier för kustförvaltning som uppfyller vissa minimikrav. Kommissionen motiverar detta med att marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och infrastrukturer som kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar löper över nationella gränser.

I Sverige regleras den fysiska samhällsplaneringen i plan- och bygglagen, och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Kommissionen tänker i sitt förslag reglera områden som omfattas av den kommunala planprocessen. Riksdagen bedömer att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som enligt riksdagen inte bör regleras på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-11

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om jakt och viltvård. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för bland annat viltskador, det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på bland annat vildsvin och jakt med lös hund.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

22, 83 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02