Dokument & lagar (22 träffar)

Yttrande 2008/09:EUN1Y

EU-nämndens yttrande 2008/09:EUN1Y Verksamheten i Europeiska unionen under 2008 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 2 april 2009 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008. EU-nämnden lyfter i detta yttrande

2009-04-17

Yttrande 2008/09:EUN1Y (doc, 64 kB)

Yttrande 2007/08:EUN3y

EU-nämndens yttrande EU-nämndens yttrande 2007/08:EUN3y Granskningsärende 2007/08:28 Utrikesminister Carl Bildts agerande i samband med en europeisk Kosovostrategi Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har vid sitt sammanträde den 8 april 2008 beslutat att avge bl.a. följande remiss. Utrikesutskottet och

2008-04-17

Yttrande 2007/08:EUN3y (doc, 60 kB)

Yttrande 2007/08:EUN2Y

EU-nämndens yttrande EU-nämndens yttrande 2007/08:EUN2Y Verksamheten i Europeiska unionen under 2007 skr. 2007/08:85 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 3 april 2008 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under

2008-04-17

Yttrande 2007/08:EUN2Y (doc, 103 kB)

Yttrande 2007/08:EUN1y

EU-nämndens yttrande EU-nämndens yttrande 2007/08:EUN1y Yttrande till finansutskottet över Europeiska kommissionens meddelande om en budgetreform Till finansutskottet Finansutskottet har beslutat att bereda utrikesutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet samt EU-nämnden tillfälle

2008-02-29

Yttrande 2007/08:EUN1y (doc, 105 kB)

Betänkande 2006/07:KUU1

Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2007-06-07 Justering: 2007-06-14 Debatt: 2007-06-19 Beslut: 2007-06-20

Betänkande 2006/07:KUU1 (pdf, 145 kB)

Yttrande 2006/07:EUN1y

EU-nämndens yttrande REGERINGENS SKRIVELSE 2006/07:EUN1y 2000-08-11 16.42 2006/07:EUN1y REGERINGENS SKRIVELSE 2000-08-11 16.42 2006/07:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2006 skr. 2006/07:85 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 20 mars 2007 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över

2007-01-01

Yttrande 2006/07:EUN1y (doc, 117 kB)

Yttrande 2005/06:EUN2y

EU-nämndens yttrande 2005/06:EUN2y Verksamheten i Europeiska unionen under 2005 skr. 2005/06:85 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 28 mars 2006 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2005/06:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2005. EU-nämnden behandlar

2006-01-01

Yttrande 2005/06:EUN2y (doc, 94 kB)

Yttrande 2005/06:EUN1y

EU-nämndens yttrande 2005/06:EUN1y Riksdagen i en ny tid Sammanfattning I detta yttrande redovisar EU-nämnden sina synpunkter på riksdagsstyrelsens framställning 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid, som i sin tur bygger på 2002 års riksdagskommittés betänkande i samma ämne. EU-nämnden koncentrerar huvudsakligen sitt

2006-01-01

Yttrande 2005/06:EUN1y (doc, 134 kB) Yttrande 2005/06:EUN1y (pdf, 282 kB)

Yttrande 2004/05:EUN1y

EU-nämndens yttrande 2004/05:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2004 skr. 2004/05:60 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 12 april 2005 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2004/05:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2004. EU-nämnden behandlar

2005-01-01

Yttrande 2004/05:EUN1y (doc, 104 kB)

Yttrande 2003/04:EUN1y

EU-nämndens yttrande 2003/04:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2003 skr. 2003/04:60 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 1 april 2004 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003. EU-nämnden behandlar

2004-01-01

Yttrande 2003/04:EUN1y (doc, 85 kB)

Betänkande 2003/04:KUU1

Riksdagen vill, till skillnad från regeringen, inte ha en vald ordförande i Europeiska rådet. EU bör behålla det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap i Europeiska rådet. Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina utgångspunkter för EU:s regeringskonferens om EU:s framtid. Regeringskonferensen ska behandla ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag som lagts fram av EU:s framtidskonvent. Riksdagen har nu talat om för regeringen vilka utgångspunkter Sverige ska ha under regeringskonferensen. EU bör behålla ordningen med en kommissionär med rösträtt för varje medlemsstat. Konventet har föreslagit att Europeiska rådet ska kunna ändra beslutsregler i fördraget. Sverige bör arbeta för att reglerna bara ska kunna ändras när fördraget ändras. Det skulle vara bra om målet för hållbar utveckling lyftes fram i ett protokoll till fördraget. Sedan lång tid tillbaka är det så att EU-lagar går före EU-ländernas egna lagar. Två viktiga bestämmelser ingår i EU:s lagar: Respekten för medlemsstaternas nationella identitet, som uttrycks i deras politiska och konstitutionella grund, och de grundläggande rättigheter som följer av EU-ländernas gemensamma konstitutionella traditioner. Sverige bör dock arbeta för att dessa regler framgår tydligare.

Förslagspunkter: 99 Reservationer: 122
Beredning: 2003-10-23 Justering: 2003-11-12 Debatt: 2003-11-20 Beslut: 2003-11-20

Betänkande 2003/04:KUU1 (doc, 1021 kB)

Betänkande 2002/03:KUU3

Riksdagen avslog en motion om att Europol och Eurojust ska byggas upp till effektiva organisationer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2003-05-22 Debatt: 2003-06-10 Beslut: 2003-06-10

Betänkande 2002/03:KUU3 (doc, 324 kB)

Betänkande 2002/03:KUU2

Riksdagen godkände inte en motion med krav på att regeringens ska agera när det gäller bl.a. ökade krav på lojalitet mellan EU:s medlemsstater.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2003-05-22 Debatt: 2003-06-10 Beslut: 2003-06-10

Betänkande 2002/03:KUU2 (doc, 381 kB)

Betänkande 2002/03:KUU1

Riksdagen gjorde ett uttalande om tidtabellen för den regeringskonferens som ska diskutera EU:s framtidsfrågor efter Europeiska konventet. Det måste gå tillräcklig tid mellan att konventet avslutas och regeringskonferensen inleds. Detta för att både riksdagen och allmänheten ska hinna debattera resultatet av konventet innan regeringen inleder förhandlingarna inom ramen för regeringskonferensen. Den tidtabell som förutsågs vid toppmötet i Nice bör därför behållas och regeringskonferensen sammankallas först 2004.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2003-03-27 Debatt: 2003-04-09 Beslut: 2003-04-10

Betänkande 2002/03:KUU1 (doc, 188 kB)

Yttrande 2002/03:EUN1y

EU-nämndens yttrande 2002/03:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2002 skr. 2002/03:60 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 29 april 2003 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2002/03:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2002. EU-nämnden behandlar

2003-01-01

Yttrande 2002/03:EUN1y (doc, 71 kB)

Betänkande 2001/02:KUU2

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om EU:s framtidsfrågor. Regeringen lämnar i skrivelsen information om det konvent som ska förbereda EU:s nästa regeringskonferens år 2004 och den pågående debatten om EU:s framtid, baserat på Nice- och Laekenförklaringarna. Den svenska inställningen i debatten om EU:s allmänna inriktning bör enligt riksdagen vägledas av tre principer: en pragmatisk grundhållning snarare än ett politiskt slutmål, en därav följande nedtoning av terminologibegreppsfrågorna samt stöd för den rådande ordningen för EU:s grundvalar, såsom dessa beskrivs i regeringens skrivelse.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 21
Beredning: 2002-04-18 Justering: 2002-05-21 Debatt: 2002-06-04 Beslut: 2002-06-04

Betänkande 2001/02:KUU2 (doc, 564 kB)

Yttrande 2001/02:EUN2y

EU-nämndens yttrande 2001/02:EUN2y Verksamheten i Europeiska unionen under 2001 skr. 2001/02:105 och 2001/02:160 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 9 april 2002 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelser 2001/02:105 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska

2002-01-01

Yttrande 2001/02:EUN2y (doc, 71 kB)

Yttrande 2001/02:EUN1y

EU-nämndens yttrande 2001/02:EUN1y Verksamheten i Europeiska unionen under 2000 skr. 2001/02:30 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har den 13 november 2001 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2001/02:30 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2000. Enligt 10

2002-01-01

Yttrande 2001/02:EUN1y (doc, 67 kB)

Betänkande 2001/02:KUU1

Riksdagen godkände Nicefördraget och ändringar i anslutningslagen. Besluten fattades enligt regeringsformen med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Nicefördraget slöts vid toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i december 2000. Regeringskonferensen behandlade institutionella frågor och hade två huvudsakliga mål: att förbereda unionen för en utvidgad medlemskrets och att tillförsäkra en effektiv och handlingskraftig union även efter en utvidgning. Nicefördraget innebär att vissa nya, men begränsade, beslutsbefogenheter överlåts till EG. Samarbetet ändrar inte karaktär på grund av Nicefördraget, utan förblir i grunden mellanstatligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om hur ett konvent, i huvudsak baserat på de nationella parlamenten, bör utformas och fungera i förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens. Riksdagen betonade våren 2001 betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i detta arbete (se 2000/2001:KUU1 ).

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 1
Beredning: 2001-10-17 Justering: 2001-11-22 Debatt: 2001-12-06 Beslut: 2001-12-06

Betänkande 2001/02:KUU1 (doc, 245 kB)

Betänkande 2000/01:KUU1

Riksdagen gjorde fyra tillkännagivanden till regeringen om EU:s framtidsfrågor efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Nice i december 2000. När det gäller de grundläggande rättigheterna inom EU uttalade riksdagen att regeringen med all kraft bör verka för att EU ska tillträda Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När det gäller de nationella parlamenten i EU konstaterade riksdagen att det är en grundläggande demokratifråga att de nationella parlamenten har möjlighet att påverka utvecklingen inom EU. Arbetet inom EU bör läggas upp på sådant sätt och med sådana tidsfrister att de nationella parlamenten får utrymme att agera gentemot sina regeringar. Den fortsatta diskussionen bör vidgas till att också omfatta vilka typer av påverkan som det är lämpligt att de nationella parlamenten utövar på EU-nivå. Det är värdefullt att de nationella parlamenten använder informationskällor utöver de egna regeringarna. Informationsutbyte mellan nationella parlament bör uppmuntras, liksom informationsutbyte med Europaparlamentet och andra EU-organ. Det är också viktigt att det finns möjligheter för nationella parlamentariker att som folkets valda representanter påverka de processer som leder fram till beslut som ofta har påverkats av enskilda organisationer och påtryckargrupper. När det gäller förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens konstaterade riksdagen att det behövs mångas deltagande och att förberedelsearbetet måste engagera inte minst de nationella parlamenten. Erfarenheterna från COSAC (samarbetsorgan mellan de nationella parlamentens Europautskott och Europaparlamentet) kan utnyttjas, och ett konvent i huvudsak baserat på nationella parlament skulle kunna lämna värdefulla bidrag. Möjligheterna till remissomgång i de olika frågorna bör tas till vara. Regeringen bör inför nästa regeringskonferens redovisa för riksdagen det närmare förberedelsearbetet och vissa mera principiella ställningstaganden i de sakfrågor som konferensen kommer att behandla.


Beredning: 2001-03-22 Justering: 2001-04-26 Debatt: 2001-05-09 Beslut: 2001-05-09

Paginering