Sök

Cirka 42,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och till förslag i en motion om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till övriga förslag i budgetpropositionen och nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, 13,4 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Utöver det går exempelvis 11,8 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer och 8,8 miljarder kronor till efterlevandepension för vuxna. Riksdagen sa ja till regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med januari 2022 samt till utskottets förslag till ytterligare höjning av bostadstillägget från och med den 1 augusti 2022. Det innebär att beslutet omfattar 375 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien till och med september 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 91 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor:

• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten.
• Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.
• Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik.
• Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

19

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen har behandlat cirka 280 förslag i motioner om äldrefrågor från den allmänna motionstiden 2021. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör:

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre
• se över hur det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre kan stärkas
• se över hur det fallpreventiva arbetet kan stärkas
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram underlag till en nollvision när det gäller undernäring bland äldre.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

23, 77 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

• Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
• Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
• Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

29

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. För att säkra kompetens ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna utses till fast omsorgskontakt.

Syftet med förslagen är att tillgodose den enskildes behov av trygghet och kontinuitet, samt en individanpassad omsorg och samordning.

Kravet på att erbjuda en fast omsorgskontakt börjar gälla den 1 juli 2022. Kravet att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksrevisionen har granskat statens arbete med suicidprevention, arbetet med att förebygga självmord. Riksrevisionens övergripande bedömning är att arbetet med suicidprevention inte har varit tillräckligt effektivt. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning. En av rekommendationerna till regeringen är att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal via 112 som rör hot om suicid, självmord. Detta för att underlätta för ambulans, polis och räddningstjänst att fatta beslut vid utryckning. Riksdagen anser att denna rekommendation är mycket viktig. En enhetlig hantering som bygger på aktuell kunskap och beprövad erfarenhet kan ha avgörande betydelse för hur dessa ärenden slutar. Därför beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Regeringen bör ta fram en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i två motioner i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel.

Riksrevisionen har i rapporten granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbete med att bedöma vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet samt regeringens arbete med att ge förutsättningar för detta arbete. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat initiera en dialog mellan staten, regionerna och industrin för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Beslutet om tillkännagivande fattades i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

21

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om allmänna frågor om smittskydd, smittskydd bland äldre, hälso- och sjukvårdens beredskap, läkemedelsberedskap och lager.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Personer som är 75 år och äldre samt personer som tillhör en medicinsk riskgrupp bör få gratis vaccination mot pneumokocker. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att se till att alla regioner kan erbjuda det.

Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka flera sjukdomar, bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är över 65 år eller tillhör vissa riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Regionerna beslutar själva om de ska följa dessa rekommendationer och om vaccinationen ska vara gratis. Riksdagen tycker att vaccinationerna ska vara gratis i hela landet för personer som är 75 år och äldre samt för personer som tillhör en medicinsk riskgrupp.

Beslutet om tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det innebär att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller motion från någon riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset.

Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört den 31 maj, om ärendet eller målet har inletts dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret.

Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.

Förslagen innebär bland annat

• att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
• att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
• att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
• att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
• att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.

Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Regeringen ska inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

I handlingsplanen bör det enligt riksdagen framgå att kvinnor i samband med sin första screening bör erbjudas HPV-vaccination och HPV-screening.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08