Dokument & lagar (43 träffar)

Betänkande 2012/13:SkU12

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU12 (pdf, 42 kB)

Betänkande 2012/13:SkU11

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU11 (pdf, 80 kB)

Betänkande 2012/13:SkU10

HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning. Genom att skilja på läxhjälp och barnpassning ska det bli mindre problem med kontroller och gränsdragningar.

Förslaget beräknas minska statens skatteinkomster med 10 miljoner kronor 2013 och därefter med 25 miljoner kronor per år.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU10 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattereduktion för läxhjälp

Betänkande 2012/13:SkU9

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU9 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2012/13:SkU8

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU8 (pdf, 1114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Betänkande 2012/13:SkU7

Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.

Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.

Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU7 (pdf, 92 kB)

Betänkande 2012/13:SkU6

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SkU6 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter

Betänkande 2012/13:SkU5

Riksdagen godkände ändringar i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Barbados. En av ändringarna ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. En annan ändring gör det möjligt att utbyta information mellan länderna enligt internationell standard. För Sveriges del innebär detta bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Barbados. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-16 Debatt: 2012-10-24 Beslut: 2012-10-24

Betänkande 2012/13:SkU5 (pdf, 568 kB)

Betänkande 2012/13:SkU4

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Mauritius för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om informationsutbyte. Det finns också nya bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres eller liknande verksamhet som huvudsakligen byggs upp av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när lagen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-16 Debatt: 2012-10-24 Beslut: 2012-10-24

Betänkande 2012/13:SkU4 (pdf, 3401 kB)

Betänkande 2012/13:SkU3

Transportföretag är skyldiga att ge Tullverket möjlighet att utföra kontroller vid Sveriges gräns mot andra EU-länder. Företagen är också skyldiga att lämna aktuella uppgifter till Tullverket om ankommande och avgående transporter. Om företaget inte gör det kan Tullverket besluta om ett så kallat vitesföreläggande. Det innebär att Tullverket kräver att företaget ska göra det företaget är skyldigt att göra och om företaget inte gör det så riskerar det att få betala ett så kallat vite. Nu ska företag kunna överklaga sådana beslut. En annan ändring innebär att Tullverkets beslut ska gälla omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-09-27 Debatt: 2012-10-17 Beslut: 2012-10-17

Betänkande 2012/13:SkU3 (pdf, 84 kB)

Betänkande 2012/13:SkU2

Tullverket har rätt att kontrollera att alkohol, tobak och energi förs in i Sverige på ett korrekt sätt. Kontrollen får idag endast göras under pågående vägransport. Nu ska Tullverket även få kontrollera varor som är under transport men som tillfälligt förvaras i en lokal. Några andra ändringar är att:

  • reglerna om uppskjuten skattebetalning vid import förtydligas
  • reglerna om transport av varor från små vinproducenter blir tydligare
  • Skatteverkets beskattningsdatabas får behandla uppgifter från EU:s system för kontroll av flyttningar av alkohol, tobak och energi. Tullverket får direktåtkomst till uppgifterna.
  • det så kallade säkerhetsbeloppet vid transporter av etanol via rörledningar eller i bulk med fartyg sänks.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-09-27 Debatt: 2012-10-17 Beslut: 2012-10-17

Betänkande 2012/13:SkU2 (pdf, 2679 kB)

Betänkande 2012/13:SkU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-06

Betänkande 2012/13:SkU1 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2012/13:KrU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 9
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:KrU11 (pdf, 141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturskaparnas villkor och kultur i den offentliga miljön

Betänkande 2012/13:KrU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 16
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:KrU10 (pdf, 262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för det civila samhället, folkbildning och trossamfund

Betänkande 2012/13:KrU9

Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 14
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:KrU9 (pdf, 1828 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturmiljöns mångfald

Betänkande 2012/13:KrU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaker är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att beslut i andra frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges radios, SVT:s och UR:s arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2013-04-11 Debatt: 2013-05-02 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KrU8 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Public service-frågor

Betänkande 2012/13:KrU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningen som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-02 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KrU7 (pdf, 180 kB) Webb-tv debatt om förslag: Litteratur, läsande, bibliotek och språk

Betänkande 2012/13:KrU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om allas rätt till kultur. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om tillgängligheten till kultur och tar upp frågor som fysisk tillgänglighet och tillgänglighet via internet, men också i vilken mån kulturen belyser människors olika livsvillkor och erfarenheter.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-14 Beslut: 2013-03-20

Betänkande 2012/13:KrU6 (pdf, 158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur för alla

Betänkande 2012/13:KrU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kultur och fritid för barn och unga. Motionerna om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola avslås med hänvisning till bland annat pågående arbete. Motioner om maxtaxesystem samt översyn av och lagstiftning om musik- och kulturskolan avslås med hänvisning till att detta är frågor för kommunerna. Andra motioner handlar om behovet av nätvandrare och om stöd till mindre föreningar.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2013-02-14 Debatt: 2013-03-14 Beslut: 2013-03-20

Betänkande 2012/13:KrU5 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2012/13:KrU4

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:KrU4 (pdf, 105 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mål för friluftslivspolitiken