Sök
143 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på 2016/17, 2012/13, 2007/08, Kulturutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen
Betänkande 2016/17:KrU2
Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.
För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.
Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.
Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.
Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-29
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation
Betänkande 2016/17:KrU12
Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Konstarter och kulturskaparnas villkor
Betänkande 2016/17:KrU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2016/17:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 52, 154 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning
Betänkande 2016/17:SkU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 15 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2016/17:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Betänkande 2016/17:SkU9
Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.
Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.
Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.
Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 31 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen
Betänkande 2016/17:SkU8
Nya EU-regler om moms börjar gälla i Sverige den 1 januari 2017. Regeringen har lämnat förslag på hur EU-reglerna kan införas i svensk lag och förslaget innebär bland annat att definitionen av fastighet ändras i lagen. Om en egendom definieras som en fastighet eller inte påverkar bland annat hur moms ska betalas på fastighetsområdet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men utskottet tror att förändringarna kan få stora konsekvenser för företagen. Därför anser riksdagen att konsekvenserna för företagen måste utredas efter ett år. Detta för att säkerhetsställa att de nya reglerna inte för med sig orimligt stora administrativa svårigheter med ökade kostnader som följd. Om svårigheterna blivit stora bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som motverkar detta. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att göra en sådan uppföljning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 15 minuter
- Justering
- 2016-11-17
- Bordläggning
- 2016-11-23
- Debatt
- 2016-11-24
- Beslut
- 2016-11-24
- Dokument & lagar
Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission
Betänkande 2016/17:SkU7
Reglerna för hur svenska bolag ska betala skatt när de tar över utländska bolag, eller delar av utländska bolag, ändras.
Syftet med de nya reglerna är att undvika dubbelbeskattning vid omstrukturering av bolag genom fusion och fission. Till exempel när ett utländskt dotterbolag fusioneras med sitt svenska moderbolag.
Fusion innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolag. Fission innebär att ett bolag delas upp och tas över av två eller flera andra bolag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-17
- Bordläggning
- 2016-11-23
- Debatt
- 2016-11-24
- Beslut
- 2016-11-24
- Dokument & lagar
Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Betänkande 2016/17:SkU6
Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.
Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.
De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2016-09-22
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28
- Dokument & lagar
Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt för Backaområdet i Göteborg
Betänkande 2016/17:SkU5
Det ska gå att köra bil till och från området Backa i Göteborg utan att behöva betala trängselskatt. Beskattning ska bara ske vid genomfartstrafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-10-13
- Bordläggning
- 2016-10-18
- Debatt
- 2016-10-19
- Beslut
- 2016-10-19
- Dokument & lagar
Skatteavtal mellan Sverige och Armenien
Betänkande 2016/17:SkU4
Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Armenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt samt att öka informationsutbytet mellan länderna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skatteavtal med Armenien. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-09-29
- Bordläggning
- 2016-10-11
- Debatt
- 2016-10-12
- Beslut
- 2016-10-12
- Dokument & lagar
Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns
Betänkande 2016/17:SkU33
Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.
De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 13 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2017
Betänkande 2016/17:SkU32
Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.
Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 42 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen
Betänkande 2016/17:SkU31
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.
Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.
Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el
Betänkande 2016/17:SkU30
Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.
Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 24 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Skatteavtal mellan Sverige och Azerbajdzjan
Betänkande 2016/17:SkU3
Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Azerbajdzjan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skatteavtalet syftar bland annat till att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt, samt att öka informationsutbytet mellan de två länderna.
Riksdagen sa samtidigt ja till en ny lag om skatteavtalet. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-09-29
- Bordläggning
- 2016-10-11
- Debatt
- 2016-10-12
- Beslut
- 2016-10-12
- Dokument & lagar
Skattebrottsdatalag
Betänkande 2016/17:SkU29
Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.
Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Tullbrottsdatalag
Betänkande 2016/17:SkU28
Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Unionstullkodexen och elektroniskt uppgiftslämnande
Betänkande 2016/17:SkU2
Det ska bli enklare för tullombud och andra ekonomiska aktörer att ta del av uppgifter som rör ett tullärende som de arbetar med.
Enskilda personer och företag har i dag via tjänsten Mina sidor på Tullverkets webbplats direkt tillgång till de uppgifter som rör dem själva i ett tullärende, som till exempel export av varor. Nu ska även andra som är direkt involverade i ett tullärende få direkt tillgång till uppgifter elektroniskt. Det handlar bland annat om tullombud, som på en privatpersons eller ett företags uppdrag sköter kontakten med Tullverket.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-09-15
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28