Sök

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Saint Lucia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om associationsrätt. Motionerna behandlar annat bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kravet på att större ideella organisationer och föreningar ska ha en auktoriserad revisor, en standardiserad hållbarhetsrapportering för större bolag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Andra motioner handlar om att avskaffa av kravet på aktiekapital för den som startar ett aktiebolag, att avskaffa kravet på bolagsstämma för små aktiebolag, så kallade bolagsmålvakter, redovisning och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2012-12-13

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

EU-kommissionen föreslår nya regler om att styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska könskvoteras. Målet är att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag inte är anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 145 minuter

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Hösten 2012 kom staten och aktörer inom den svenska tv- och filmbranschen överens om ett nytt filmavtal för perioden 2013-2015. I avtalet behandlas bland annat frågan om stöd till svensk film. Regeringen föreslår att avtalets parter vid inkomstbeskattning även i fortsättningen får avdrag för de avgifter och bidrag som de enligt avtalet ska betala till Svenska Filminstitutet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag men med ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 55 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2013. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större nya satsningarna kan nämnas en utbyggnad av Skapande skola till att även omfatta förskoleklass.

Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014 och får med anledning av det 37 miljoner kronor 2013. Ett antal museer får extra medel i en kulturarvssatsning, och satsningen på digitalisering av biografer tidigareläggs. Statens kulturråd får extra medel för att kartlägga hur digital teknik kan användas för att göra kulturen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för kulturanalys har fått fler uppgifter och får därför ökat anslag. Stödet till trossamfunden ökar med 15 miljoner kronor och folkhögskolorna får fler utbildningsplatser till arbetslösa ungdomar. Taltidningsverksamheten får en ny inriktning.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

14

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

72, 239 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12

HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning. Genom att skilja på läxhjälp och barnpassning ska det bli mindre problem med kontroller och gränsdragningar.

Förslaget beräknas minska statens skatteinkomster med 10 miljoner kronor 2013 och därefter med 25 miljoner kronor per år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

• Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
• Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

Övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen, PBL, förlängs till utgången av juni 2013. En ny plan- och bygglag ersatte 2010 de tidigare kvalitetsansvariga med kontrollansvariga som fick utvidgade uppgifter och en ökad självständighet. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren bland annat med att upprätta förslaget till kontrollplan, vara med vid samråd, besiktningar och kontroller och lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Den kontrollansvariges kompetens ska säkras genom en obligatorisk certifiering. Eftersom tillräckligt många ännu inte har kunnat certifieras förlängs den övergångsperiod som ger kommunerna möjlighet att göra undantag från kraven på kontrollansvariga.

Det görs även en rättelse av en felaktig hänvisning i plan- och bygglagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.

Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.

Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21