Sök

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag.

Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-18

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

29

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Reglerna om säkerhetsövervakning av läkemedel skärps och EU-anpassas. Ändringarna handlar bland annat om att läkemedelstillverkare ska informera Läkemedelsverket om åtgärder för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in, eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning. Tillverkaren ska också informera om orsakerna, till exempel om läkemedlet är skadligt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, sin verksamhet. Myndigheten ska ha hand om de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har i dag. Dessutom ska vissa uppgifter som i nuläget hör till Socialstyrelsen läggas på den nya myndigheten.

Bildandet av den nya myndigheten innebär också att FHI och SMI avvecklas.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Beredning

2013-04-25

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny lag ska reglera landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Beslutet innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det innebär vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen får dessutom möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till samma nivå som för bosatta.

Landstingen ska erbjuda barn som vistas i landet utan tillstånd samma vård som bosatta och asylsökande barn. Det innebär subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

73, 188 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:

• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
• Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 101 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 113 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Nya regler ska motverka att det finns inaktuella inskrivningar i fastighetsregistret. Registret kan då bli mer tillförlitligt, och åtgärderna ska minska kostnaderna när uppgifter från registret används, till exempel vid fastighetsbildning.

Den nya lagen innebär att mer än 50 år gamla inskrivningar av bland annat nyttjanderätter och servitut kan tas bort från fastighetsregistret. Det kan handla om en rätt att ha en ledning eller en väg över någon annans fastighet. Den som vill behålla en sådan inskrivning måste lämna in en anmälan om förnyelse.

Det blir också tydligare regler om förrättningskostnader och skadestånd när ledningsrätter som inte längre behövs ska upphävas. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade togs bort den 1 juli 2013. Socialutskottet ansåg redan 2012 att steriliseringskravet skulle slopas så snart som möjligt, men att regeringen skulle återkomma med förslag till lagändringar efter att den utrett de rättsliga konsekvenserna (2011/12:SoU23).

Riksdagen anser att det är mycket angeläget att kravet tas bort med tanke på de internationella konventioner och andra överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig att följa. Till följd av lagändringen görs vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen där skrivningen gravida kvinnor byts ut mot gravida personer.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23