Sök

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-21

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

• Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
• Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
• Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

39

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

16, 93 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

37, 131 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-03

Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.

Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.

Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2016-02-23

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2016. Sammanlagt går 69,2 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar som bland annat syftar till att göra läkemedel för barn gratis.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

77, 188 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15