Sök

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 126 minuter

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum. Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2012.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

I en skrivelse berättar regeringen om verksamheten i EU under 2010. Skrivelsen handlar om EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen avlutar ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen säger samtidigt nej till motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2010.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

29

Reservationer

44 

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2009 och första halvåret 2010. Regeringen tar upp: Verksamheten i ministerkommittén under det svenska EU-ordförandeskapet. Konflikten mellan Ryssland och Georgien. Mänskliga rättigheter och demokratifrågor. Europadomstolens dömande verksamhet och ministerkommitténs övervakning. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Romers rättigheter. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet och den parlamentariska församlingens verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 116 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2009 och första halvåret 2010. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2010. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om folkhälsofrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om insatser mot hiv/aids, översyn av smittskyddslagen och självmordsprevention. Andra motioner tar upp spelberoende, ungas hälsa samt astma och allergi

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

29, 118 minuter

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

FN och EU har beslutat om en skärpning av sanktionerna mot Iran. Sanktionerna är en konsekvens av Irans kärntekniska program. För att kunna genomföra sanktionerna har regeringen gjort ändringar i två förordningar kopplade till lagen om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen). Regeringen har sedan kunnat utfärda föreskrifter som bland annat innebär förbud mot tillträde till svenska flygplatser för iransk godstransport. Föreskrifter om ytterligare förbud mot ekonomiskt stöd till handel med Iran och ett förbud mot att utan tillstånd göra, ta emot, utföra eller förmedla vissa överföringar till och från Iran har också utfärdats. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Riksdagen har nu godkänt regeringens beslut om att tillämpa sanktionslagen på Iran i linje med de skärpta FN- och EU-sanktionerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialtjänstfrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kvalitet i socialtjänsten, vräkning av barnfamiljer samt stöd och skydd för barn och unga. Andra motioner tar upp kvinnojourer, sexuella övergrepp mot barn och adoption för samkönade par.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hälso- och sjukvård och om tandvård. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Där anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015. Det övergripande målet föreslås bli "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre kommer målstrukturen vara kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för ANDT-arbetet som helhet. Dessa mål omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Strategin föreslår även fortsatta satsningar på bland annat regional samordning, samarbete mellan olika myndigheter och samarbete mellan myndigheter och organisationer. Riksdagen säger ja till regeringens förslag och ber samtidigt regeringen att ta fram ett förslag som kriminaliserar eftersupning. En kriminalisering skulle kunna innebära att förare som varit inblandade i en trafikolycka inte får dricka alkohol efter olyckan. I dag kan en förare klara sig undan ansvar för rattfylleri genom att hävda att han eller hon druckit alkohol först i efterhand.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

24

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Regeringen har beslutat om att använda lagen om internationella sanktioner, sanktionslagen, i fråga om Nordkorea. Med stöd av beslutet har regeringen utfärdat föreskrifter om bland annat förbud mot köp, import och transport av krigsmateriel från landet. Genom beslutet har regeringen kunnat genomföra FN:s och EU:s sanktioner mot Nordkorea. Grunden för sanktionerna är att landet, i strid med internationella överenskommelser, har utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Därför har riksdagen nu godkänt regeringens beslut om att använda sanktionslagen i fråga om Nordkorea.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen vill undvika oklarheter om kommunernas ansvar för stöd- och hjälpinsatser när personer vistas i en annan kommun än den de bor i, till exempel under en semester eller studieperiod. För att undvika tvister och stärka rättssäkerheten har riksdagen därför beslutat om nya bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Bestämmelserna reglerar vistelse- och bosättningskommunernas respektive ansvar. Bosättningskommun innebär den kommun där personen är stadigvarande bosatt eller en annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Vistelsekommunen är den kommun där personen tillfälligt befinner sig. En och samma kommun ska så långt möjligt ha det samlade ansvaret för den hjälp och det stöd som individen är i behov av. Beslutet innebär att bosättningskommunen ska ansvara för stöd- och hjälpinsatser oavsett om personen under en längre eller kortare period vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen blir också skyldig att i vissa fall, mot ekonomisk ersättning, hjälpa bosättningskommunen med utredningar och att utföra beslut. Detta är aktuellt när äldre personer, personer med en funktionsnedsättning eller allvarligt sjuka har behov av hjälp och stöd för att kunna vistas en kortare tid i en annan kommun. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2011-03-15

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om funktionshindersfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, organisationsstöd och nationella informationskampanjer. Andra motioner handlar om behovsbedömning vid personlig assistans, åldersgräns för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Socialutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen, EU:s handikappstrategi 2010-2020. I handikappstrategin beskrivs grundläggande utgångspunkter, prioriterade områden och övergripande förslag till genomförandeplan. Andra frågor som tas upp är den löpande uppföljningen, samordningen och den oberoende övervakningen av strategin och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet menar att de grundläggande utgångspunkterna för strategin och de övergripande målen i stora drag stämmer överens med de nationella målen för funktionshinderspolitiken. Utskottet vill framhålla att barnperspektivet bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med strategin. Det är också viktigt att kvinnors och mäns lika rättigheter betonas i EU internationella arbete för personer med funktionsnedsättning, menar utskottet. Men utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 om globalisering och demokrati, de internationella finansiella institutionerna, handel och utveckling, företagens ansvar med mera. Motionerna handlar bland annat om reformer av de internationella finansiella institutionerna, Cotonouavtalet och EPA-avtalen mellan EU och AVS-länderna och om företags ansvar för miljö- och mänskliga rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-03