Dokument & lagar (60 219 träffar)

Betänkande 2018/19:FiU17

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av en granskningsrapport som Riksrevisionen har skrivit. I rapporten granskar Riksrevisionen hur regeringen har tillämpat den kommunala finansieringsprincipen för tre beloppsmässigt stora reformer.

Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ge kommuner och landsting nya uppgifter utan att anpassa finansieringen. Finansieringsprincipen behövs för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna rubbas. Riksrevisionen konstaterar att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt. Bland annat har beredningen av reformerna varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar till exempel att framtida reformer ska beredas på ett transparent sätt och att företrädare för kommuner och landsting ska bjudas in till beredningsarbetet i god tid. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till konsekvenserna för olika kommuner beroende på deras olika förutsättningar.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och håller med om att det är viktigt att göra välunderbyggda konsekvensanalyser. Därför fortsätter regeringen att utveckla de delarna. Däremot menar regeringen att dialogen mellan Regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklats och fungerar bättre idag än när reformerna genomfördes.

Finansutskottet har inget att invända mot de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Utskottet håller med om att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och välkomnar att dialogen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats, samt att arbetet med att göra välunderbyggda konsekvensanalyser fortsätter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU17 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2018/19:SfU24

Storbritannien har för avsikt att lämna EU (brexit). Ett avtal om utträde har förhandlats fram mellan EU och Storbritannien, men det har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet. Det finns en risk att Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.

Riksdagen sa därför ja till ett förslag från regeringen om att svenska sociala trygghetsförmåner ska kunna fortsätta att betalas ut till privatpersoner i Storbritannien under en övergångsperiod, med undantag för arbetslöshetsförsäkringen. Privatpersoner ska också kunna få ersättning för vårdkostnader under samma övergångstid.

De nya reglerna börjar gälla den 29 mars 2019. Möjligheterna att använda reglerna om sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader ska upphöra att gälla vid slutet av år 2019, med vissa övergångsregler.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:SfU24 (pdf, 649 kB)

Betänkande 2018/19:SkU14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SkU14 (pdf, 775 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2018/19:TU7

Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.

Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:TU7 (pdf, 1291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2018/19:NU8

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 11
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:NU8 (pdf, 816 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2018/19:NU7

EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 30
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:NU7 (pdf, 1037 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2018/19:AU8

Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 21
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:AU8 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2018/19:AU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 17
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:AU7 (pdf, 565 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2018/19:AU6

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:AU6 (pdf, 817 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2018/19:KrU13

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:KrU13 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om konstarterna och film

Betänkande 2018/19:SoU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av investeringsstödet för att bygga särskilda boenden för äldre och om stödet har lett till fler platser. Revisionen konstaterar att det snarare är driftskostnaden för en verksamhet som håller tillbaka utvecklingen, inte själva byggkostnaden. Revisionens slutsats är att stödet inte är ändamålsenligt utformat för alla kommuner. Regeringen bör därför följa upp utvecklingen och skapa samsyn om läget med kommunerna men även se över alternativa lösningar för investeringsstödet, exempelvis ett mer allmänt riktat stöd till kommunernas äldreomsorg.

Regeringen håller med revisionen om problembilden kring stödet och att de stora kostnaderna främst finns i driften av boendena. Regeringen delar också bedömningen att det behövs samsyn med kommunerna om deras behov och att alternativa lösningar för ökat byggande kan behöva ses över.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SoU14 (pdf, 365 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre

Betänkande 2018/19:SoU13

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SoU13 (pdf, 854 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2018/19:SkU10

Riksdagen sa nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SkU10 (pdf, 745 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2018/19:CU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 3
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:CU9 (pdf, 399 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt

Betänkande 2018/19:UbU11

Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 25
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:UbU11 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2018/19:TU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.

Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.

Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:TU9 (pdf, 771 kB)

Betänkande 2018/19:SkU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SkU8 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Betänkande 2018/19:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SkU7 (pdf, 328 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto

Betänkande 2018/19:JuU20

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:JuU20 (pdf, 660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av rättshjälpsdirektivet

Betänkande 2018/19:JuU18

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:JuU18 (pdf, 852 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform