Dokument & lagar (61 018 träffar)

Betänkande 2020/21:UbU13

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade till befintliga regler, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om kvalitet och krav i gymnasieskolan, planering av gymnasieutbildning, yrkesprogram och lärlingsutbildning samt studie- och yrkesvägledning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 8
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-17

Betänkande 2020/21:UbU13 (pdf, 342 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2020/21:MJU23

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22

Betänkande 2020/21:MJU23 (pdf, 936 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019

Betänkande 2020/21:JuU41

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:JuU41 (pdf, 337 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Betänkande 2020/21:FiU30

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2020.

Årsredovisningen visar på ett underskott för 2020 på 221 miljarder kronor. I budgeten för 2020 beräknades saldot till ett överskott på 47 miljarder kronor och saldot blev därmed cirka 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott på 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det i stället var ett överskott på 113 miljarder kronor. Vid årets slut 2020 var nettoförmögenheten negativ och uppgick till -26 miljarder kronor, vilket betyder att staten hade en nettoskuld. Det är en minskning med 100 miljarder kronor jämfört med 2019 då nettoförmögenheten var 75 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Budgetåret 2020 präglades av pandemin, och regeringen och riksdagen vidtog en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. Utfallet för utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten för 2020 och utfallet för inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen säkerställer väl fungerande metoder för ekonomisk styrning, planering och uppföljning. Vidare påminner riksdagen om att det är av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:FiU30 (pdf, 764 kB)

Betänkande 2020/21:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2018-2020. Utvärderingen är koncentrerad till utvecklingen under 2020 som var ett extremt år på grund av pandemin. Utskottet konstaterar att Riksbanken agerade snabbt och kraftfullt när pandemin började påverka den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Banken presenterade på kort tid ett omfattande paket med åtgärder bland annat för att säkra bankernas tillgång till likviditet.

Under året gjorde Riksbanken stora köp av främst privata tillgångar för att pressa ned räntorna. Utskottet utgår från att banken noga utvärderar köpens effekter när pandemin har ebbat ut och presenterar vad utvärderingen visar.

Utskottet konstaterar också att inflationen under 2020 hamnade långt under inflationsmålet på grund av pandemins effekter.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:FiU24 (pdf, 2558 kB)

Betänkande 2020/21:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:FiU20 (pdf, 4345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2020/21:SoU38

Regeringen bör se över hela vårdkedjan i en bred översyn av tvångsvården. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Att vårda någon med tvång innebär ett stort ingrepp mot den enskilda personen. Det är därför viktigt att vården är god, säker, effektiv och ändamålsenlig. Det pågår sedan en tid tillbaka flera arbeten på olika delar av området, men det saknas en bred översyn av helheten, anser riksdagen.

Enligt riksdagen är det bland annat viktigt att de utredningar som görs är rättssäkra, tillförlitliga och baserade på fakta. Personal inom tvångsvården och inom den närliggande vården och omsorgen bör ha god utbildning och det bör säkerställas att de får regelbunden fortbildning på området. Detta för att kunna fatta väl motiverade beslut om tvångsvård.

Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:SoU38 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om tvångsvård

Betänkande 2020/21:NU26

Riksrevisionen har i en rapport granskat om myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken håller tillräckligt hög kvalitet. En slutsats är att det finns betydande brister. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att

• myndigheten Tillväxtanalys i högre grad används för att utvärdera effekter av näringspolitiska satsningar
• återrapporter görs i högre grad och med ökad tydlighet
• syftet med uppföljningar av näringspolitiska insatser tydliggörs.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens synpunkter, men framhåller också att den bedrivit ett arbete de senaste åren för att förbättra uppföljningar och utvärderingar av näringspolitiska insatser.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och noterade att det pågår arbete inom Regeringskansliet och myndigheterna med att utveckla metoder och analyser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:NU26 (pdf, 206 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken

Betänkande 2020/21:JuU32

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-17 Beslut: 2021-06-22

Betänkande 2020/21:JuU32 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden

Betänkande 2020/21:SoU32

Svensk lag ska anpassas till två EU-förordningar på det medicintekniska området. Den nya regleringen ska skapa enklare och tydligare regler som ska främja innovation och gränsöverskridande handel, samt garantera patientsäkerheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I sitt förslag gör regeringen bland annat bedömningen att det kan finnas behov av att tillåta återanvändning av medicintekniska engångsprodukter, efter så kallad reprocessing - exempelvis desinfektion eller sterilisering. Det håller riksdagen med om, och delar vidare regeringens bedömning att det är en fråga som regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, bör kunna meddela föreskrifter om.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2021, med undantag av lagändringarna för medicintekniska produkter för så kallad in vitro-diagnostik (undersökning av prover från människokroppen) som ska börja gälla den 26 maj 2022.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:SoU32 (pdf, 8203 kB)

Betänkande 2020/21:SoU25

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om en ny strategi för politiken för alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel om pengar (ofta benämnt med samlingsförkortningen ANDTS).

Riksdagen vill bland annat se en större tydlighet när det gäller regeringens prioriteringar och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag till en reviderad och förbättrad ANDTS-strategi. I den ska det vara tydligt vilka olika insatser som måste vidareutvecklas och genomföras samt var ansvaret för insatserna ska ligga.

Utöver tillkännagivandet om en reviderad strategi efterlyser riksdagen ytterligare några saker kopplade till strategin och tillkännagav även dessa för regeringen:

• Regeringen bör ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att genomföra kartläggningar om missbruk i syfte att förbättra beroendevården.
• I strategins övergripande mål bör hänsyn tas till att olika nikotin- och tobaksprodukter kan orsaka olika stora skadeverkningar.
• Socialstyrelsen bör få i uppdrag att klargöra de gradskillnader av ANDT-produkters skadeverkningar som är vetenskapligt påvisade - bland annat för att ha som underlag vid lagstiftning inom området.
• För att förvalta, kvalitetssäkra och vidareutveckla framgångsrika ANDTS-förebyggande metoder bör det enligt utskottet inrättas ett nationellt kompetenscentrum för prevention.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 46
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:SoU25 (pdf, 2924 kB) Webb-tv debatt om förslag: En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025

Betänkande 2020/21:KU32

Sekretess ska inte gälla beslut om stöd till företag vid korttidsarbete, beslut om återkrav av sådant stöd eller beslut om ersättning för kompetensinsatser, som företag som beviljas stöd kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som ska ge allmänhet och medier bättre möjlighet till insyn i ärenden om korttidsarbete.

De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 augusti 2021. För beslut i ärenden där ansökan gjordes före den 22 oktober 2020 gäller de nya reglerna från och med den 21 oktober 2021.

Stödet vid korttidsarbete möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Stödformen har använts under covid-19-pandemin för att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:KU32 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete

Betänkande 2020/21:KU21

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2020. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut.

Regeringen redovisar att sex uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Utskottet betonar igen att det är viktigt att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:KU21 (pdf, 18915 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2020/21:TU18

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för förare som kör tunga fordon i yrkesmässig trafik, som gods- och persontransporter.

På grund av situationen med covid-19 har nödvändiga fortbildningar inte kunnat genomföras och därför riskerar många förare att förlora rätten att framföra sina fordon. Det skulle kunna innebära allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Genom att förlänga giltighetstiden hinner fler genomföra sin fortbildning innan bevisen löper ut.

Genom ändringen får regeringen ett förlängt bemyndigande att meddela föreskrifter om en förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Lagändringarna sker genom att en lag om upphävande av ett tillfälligt bemyndigande utgår och ersätts med en ny lag om upphävande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:TU18 (pdf, 205 kB)

Utlåtande 2020/21:TU17

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande Strategi för hållbar och smart mobilitet - att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden. I meddelandet föreslår kommissionen en strategi för omställning av transportsystemet med syfte att nå mål om en hållbar, smart och motståndskraftig mobilitet. Till strategin hör en handlingsplan med 82 initiativ som kommissionen ska lägga fram de kommande fyra åren.

Riksdagen välkomnar kommissionens förslag till strategi och delar bedömningen att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är den viktigaste utmaning som transportpolitiken står inför. Vidare framhåller riksdagen bland annat att det krävs flera olika insatser och en kombination av styrmedel för att minska transporternas klimatpåverkan. Det handlar exempelvis om effektivare transporter och en övergång till förnybara drivmedel samt att tillvarata möjligheterna med ny teknik.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Utlåtande 2020/21:TU17 (pdf, 193 kB)

Betänkande 2020/21:TU15

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:TU15 (pdf, 565 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägsfrågor

Betänkande 2020/21:TU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

• införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 9
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:TU12 (pdf, 1240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förarbevis för vattenskoter

Betänkande 2020/21:SoU30

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-14 Beslut: 2021-06-15

Betänkande 2020/21:SoU30 (pdf, 874 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt kompetens i vård och omsorg – reglering av undersköterskeyrket

Betänkande 2020/21:NU29

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s marknadskontrollförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att vissa myndigheter får befogenheter att även i fortsättningen utöva marknadskontroll på i huvudsak samma sätt som i dag när EU-reglerna på området ändras. Genom marknadskontroll säkerställer myndigheter bland annat att produkter uppfyller de krav som finns.

Lagändringarna börjar gälla den 16 juli 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:NU29 (pdf, 3170 kB)

Betänkande 2020/21:NU17

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om övergripande frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt företagens uppgiftslämnande.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 30
Justering: 2021-06-08 Debatt: 2021-06-15 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:NU17 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regelförenkling för företag