Dokument & lagar (60 645 träffar)

Betänkande 2019/20:MJU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:MJU19 (pdf, 2202 kB) Webb-tv debatt om förslag: En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Betänkande 2019/20:KU16

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU16 (pdf, 176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden

Betänkande 2019/20:FiU57

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020.

Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:FiU57 (pdf, 148 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)

Betänkande 2019/20:FiU50

Lagen om medlemsbanker ska upphävas och istället ska medlemsbanker - det vill säga ekonomiska föreningar som driver bankrörelse - omfattas av lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:FiU50 (pdf, 3531 kB)

Betänkande 2019/20:FiU45

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning 2015-2019.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att Ekonomistyrningsverket i sin utvärdering av skuldförvaltningen anser att ändringar som gjorts i riktlinjerna under perioden har gjort att de blivit mer övergripande och ändamålsenliga.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:FiU45 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2019/20:FiU44

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det finanspolitiska ramverket 2019. Det finanspolitiska ramverket innehåller bland annat budgetpolitiska mål och former för utvärdering, öppenhet och tydlighet. Ramverket ska skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik.

Riksrevisionen har granskat regeringens användning av det finanspolitiska ramverket i 2019 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen följer ramverket och att redogörelsen i de ekonomiska propositionerna i huvudsak uppfyller de krav som kan ställas på en transparent, det vill säga öppen och tydlig, redovisning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns ett antal insatser som kan göras för att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och utgiftstaket.

Riksdagen välkomnar att regeringen ständigt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:FiU44 (pdf, 121 kB)

Betänkande 2019/20:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:FiU24 (pdf, 539 kB)

Betänkande 2019/20:UbU23

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 10
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU23 (pdf, 3898 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad

Betänkande 2019/20:UU18

Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar.

Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området.

Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:UU18 (pdf, 3192 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av utländska direktinvesteringar

Betänkande 2019/20:UU14

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2019, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2019. Riksdagen har också behandlat förslag om nordiskt och arktiskt samarbete i följdmotioner och i motioner från den allmänna motionstiden 2019.

Regeringens skrivelse fokuserar till största delen på verksamheten i Nordiska ministerrådet men beskriver också det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. I redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation ligger fokus på rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019.

Riksdagen anser bland annat att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Riksdagen understryker hur viktigt det är att utveckla den samnordiska krisberedskapen för att uppnå en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och att återhämta sig efter sådana händelser. Vidare har regeringen under ärendets beredning informerat om att den kommande Arktisstrategin kommer presenteras till riksdagen som en skrivelse.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, sa nej till de behandlade motionerna.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:UU14 (pdf, 177 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nordiskt och arktiskt samarbete

Betänkande 2019/20:TU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till bindande EU-regler om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon.

Förslaget innebär bland annat att vissa definitioner ändras och att nya regler införs om tillsynen över att de nya EU-reglerna följs. Genom förslaget ska det bli tydligt att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar EU-reglerna eller reglerar nationella förfaranden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:TU17 (pdf, 1066 kB)

Betänkande 2019/20:CU21

Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget.

I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget.

Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:CU21 (pdf, 2283 kB)

Betänkande 2019/20:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

  • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
  • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU21 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Betänkande 2019/20:UU10

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2019. Den ger en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, av det ekonomiska och sociala samarbetet, av det rättsliga och inrikes samarbetet samt av verksamheten inom EU:s institutioner.

Riksdagen anser att EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på både en europeisk och på en global nivå. Enligt riksdagen är EU det bästa verktyget för att hantera gränsöverskridande utmaningar och garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett sjuttiotal förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen och ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör EU-samarbetet.

I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska arbeta tillsammans med andra EU-länder för att få till stånd en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskijsanktioner.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-11

Betänkande 2019/20:UU10 (pdf, 428 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2019

Betänkande 2019/20:UFöU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska delta med en väpnad styrka i en multinationell militär insats i Mali. Den svenska styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer till och med den 31 december 2021. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Den svenska styrkan ska ingå i en multinationell specialförbandsstyrka som leds av Frankrike och som ska bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium samt även kunna verka på Nigers territorium.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-11

Betänkande 2019/20:UFöU4 (pdf, 192 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali

Betänkande 2019/20:TU14

Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 33
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:TU14 (pdf, 1052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2019/20:JuU36

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

  • i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
  • på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU36 (pdf, 2154 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek - ett enklare förfarande

Betänkande 2019/20:JuU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU35 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Betänkande 2019/20:JuU34

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
  • Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:JuU34 (pdf, 2787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ungdomsövervakning

Betänkande 2019/20:AU14

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:AU14 (pdf, 4359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering