Betänkande 2022/23:KU10
Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:
- Betänkanden från SOU-serien
- departementspromemorior i Ds-serien
- utkast till lagrådsremisser
- underlag från en myndighet
- underlag från EU-kommissionen.
En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.
I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.
En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.
Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.
Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.
Anföranden och repliker: 9, 45 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2023-01-24 Debatt: 2023-01-25
Betänkande 2022/23:KU10
(pdf,
45132 kB)
Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning