Dokument & lagar (61 633 träffar)

Betänkande 2022/23:FiU7

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 1, 464 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:FiU7 (pdf, 3962 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges genomförande av Agenda 2030

Betänkande 2022/23:KrU4

Riksrevisionen har i en rapport granskat statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Regeringen har bemött rapportens slutsatser i en skrivelse som lämnats till riksdagen. 

I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att krisstöden i stora drag fördelats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt visar granskningen att fokus på att snabbt nå ut med stöden ledde till en viss minskad träffsäkerhet.

I skrivelsen till riksdagen välkomnar regeringen rapporten och instämmer i huvudsak i slutsatserna.

Riksdagen delar bedömningen att behovet av stöd till kultur- och idrottssektorn var stort och brådskande under pandemin, och att det därför var viktigt att snabbt ta fram stödåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 22, 3484 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:KrU4 (pdf, 117 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin

Betänkande 2022/23:FiU27

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 8, 2407 minuter
Justering: 2022-11-16 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:FiU27 (pdf, 152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina

Betänkande 2022/23:KU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas.

Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige. 

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 5, 1090 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-15 Debatt: 2022-11-16 Beslut: 2022-11-16

Betänkande 2022/23:KU6 (pdf, 1074 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlagsförslag m.m.)

Betänkande 2022/23:FiU13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet.

En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt.

Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 17 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:FiU13 (pdf, 121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna

Betänkande 2022/23:KU12

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år.

Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 23 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-15 Debatt: 2022-11-16 Beslut: 2022-11-16

Betänkande 2022/23:KU12 (pdf, 1647 kB) Webb-tv debatt om förslag: En fortsatt anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder m.m.

Betänkande 2022/23:KU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 35, 5887 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-15 Debatt: 2022-11-16 Beslut: 2022-11-16

Betänkande 2022/23:KU7 (pdf, 3886 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)

Betänkande 2022/23:KU4

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 3, 785 minuter
Justering: 2022-11-08 Bordläggning: 2022-11-15 Debatt: 2022-11-16 Beslut: 2022-11-16

Betänkande 2022/23:KU4 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlagsförslag)

Betänkande 2022/23:KU3

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som gäller Lagrådet.

Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen föreslår lagändringar som faller inom Lagrådets område. Riksdagsstyrelsen får låta bli att inhämta ett sådant yttrande om styrelsen bedömer att yttrandet i stället bör inhämtas av det utskott som ska behandla ärendet.

Beslutet rör ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 17 november 2021 och då röstade riksdagen ja.

Riksdagen sa också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 2 , 18 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-15 Debatt: 2022-11-16 Beslut: 2022-11-16

Betänkande 2022/23:KU3 (pdf, 407 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.)

Betänkande 2022/23:JuU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i polislagen. Lagändringarna innebär att fler arrestantvakter får utföra rutinmässiga transportuppdrag av frihetsberövade personer.

Arrestantvakter är personal som arbetar vid Polismyndighetens arrester med uppgift att bevaka frihetsberövade personer. Vakterna kan vara anställda eller förordnade av Polismyndigheten. Enligt dagens regler får anställda arrestantvakter, men inte förordnade arrestantvakter, utföra rutinmässiga transportuppdrag. Riksdagsbeslutet innebär att även förordnade vakter får transportera frihetsberövade personer.

Syftet med de nya reglerna är att Polismyndighetens resurser ska användas så effektivt som möjligt. Riksdagen har de senaste åren efterfrågat en renodling av polisens arbetsuppgifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:JuU3 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arrestantvakter och transportuppdrag

Betänkande 2022/23:JuU2

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att

• det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen
• tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga
• förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall
• uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning
• delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år
• hantering av strafförelägganden ska göras effektivare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 559 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:JuU2 (pdf, 1935 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare lagföring av brott

Betänkande 2022/23:AU4

Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs.

Riksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:AU4 (pdf, 127 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin

Betänkande 2022/23:AU3

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Riksdagen välkomnar uppföljningen och anser att den utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen betonar också vikten av att förbättra och stärka det våldsförebyggande arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:AU3 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Betänkande 2022/23:TU3

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Dessutom ska meddelanden till offentliga aktörer om att dess digitala service inte uppfyller tillgänglighetskraven besvaras så snart som möjligt.

Ungefär hälften av de svenska bredbandsnäten är kommunalt ägda. Enligt lokaliseringsprincipen måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet. Det kan vara ett hinder för att ansluta fastigheter inte bara utanför kommunen utan även inom kommunen till bredbandsnätet.

Lagändringarna innebär att kommunala bolag, stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område. Under förutsättning att det görs geografiskt nära det egna bredbandsnätet och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur.

Det görs också en lagändring som innebär att offentliga aktörer så snart som möjligt ska besvara meddelanden om att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Kravet gäller också de offentliga aktörer som inte omfattas av förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-10-25 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:TU3 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad

Betänkande 2022/23:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket.

Sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år.

I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det kan till exempel handla om brev med misstänkt olagligt innehåll. Den nuvarande regleringen är därför inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor skickas via post.

Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-10-25 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:TU2 (pdf, 900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att förhindra illegal handel via post

Betänkande 2022/23:SkU5

Särskilda bestämmelser införs för leveranser av beskattat fartygsbränsle från Sverige till ett annat EU-land till havs. Om det beskattade bränslet tas emot i ett annat EU-land och ska användas i fartyget kan det vara skattefritt. Detta innebär att det finns möjlighet att få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen till havs utanför Sverige.

Enligt de nya reglerna krävs ett godkännande av Skatteverket för att kunna få skatten återbetald. Lagförslaget innebär också att det i dessa fall finns möjligheter att slippa använda det nya förfarandet för beskattade varor. Den som är godkänd ska bokföra alla leveranser som utförts enligt dessa nya bestämmelser, annars kan godkännandet från Skatteverket återkallas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari och den 13 februari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-10-27 Bordläggning: 2022-11-08 Debatt: 2022-11-09 Beslut: 2022-11-09

Betänkande 2022/23:SkU5 (pdf, 1199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Leveranser av fartygsbränsle till havs i vissa fall

Betänkande 2022/23:NU5

Riksdagen godkände protokollet om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Genom ett fördjupat samarbete mellan 24 av EU:s medlemsländer kommer ett enhetligt patentskydd att införas. Parallellt med detta inrättas även en patentdomstol. En regional domstolsavdelning för Norden och Baltikum kommer att finnas i Stockholm.

Protokollet innebär bland annat att den enhetliga patentdomstolen och dess anställda ska ha viss immunitet och vissa privilegier i Sverige. Den immunitet och de privilegier som ges till domstolen och dess personal motsvarar vad som gäller för andra, liknande internationella organ. För att bestämmelserna i protokollet om privilegier och immunitet ska kunna användas i Sverige krävs vissa ändringar i lagen.

Eftersom det ännu inte är klart när domstolsavtalet träder i kraft börjar lagändringen gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-10-27 Bordläggning: 2022-11-08 Debatt: 2022-11-09 Beslut: 2022-11-09

Betänkande 2022/23:NU5 (pdf, 204 kB) Webb-tv debatt om förslag: Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen

Betänkande 2022/23:FiU9

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2022 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2022 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022.

Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 19 minuter
Justering: 2022-10-27 Bordläggning: 2022-11-08 Debatt: 2022-11-09 Beslut: 2022-11-09

Betänkande 2022/23:FiU9 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisorns årliga rapport 2022

Betänkande 2022/23:SkU2

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 8, 3134 minuter
Justering: 2022-10-20 Bordläggning: 2022-10-25 Debatt: 2022-10-26 Beslut: 2022-10-26

Betänkande 2022/23:SkU2 (pdf, 573 kB) Webb-tv debatt om förslag: BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Betänkande 2022/23:JuU4

Personer som döms i Sverige för brott som innebär att de blir frihetsberövade och som har stark anknytning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträckning avtjäna sitt straff i det landet. Skälet är att en återanpassning efter straffet anses ske bäst i det land där personen kommer att vistas efter att han eller hon har försatts på fri fot.

Handläggningen av ärenden om avtjänande av straff i ett annat EU-land ska bli snabbare och mer effektiv genom att

• kravet på att särskilda skäl ska finnas om det återstår mindre än sex månader av strafftiden vid tidpunkten för överföring tas bort
• ytterligare en möjlighet att sända över domen innan Kriminalvårdens beslut har fått laga kraft införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändring.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2022-10-20 Bordläggning: 2022-10-25 Debatt: 2022-10-26 Beslut: 2022-10-26

Betänkande 2022/23:JuU4 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet