Sök

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen sa ja till att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra platser än apotek. Det handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Syftet med lagändringen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel för konsumenterna. Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot anmälan, prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas. Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, lokalerna ska vara lämpliga för sitt ändamål och försäljningen ska ske på lämpligt sätt. Näringsidkaren ansvarar också för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska näringsidkaren kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2009-05-20

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag tillsammans hand om den statliga tillsynen över socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet och den centrala tillsynen över verksamhet enligt LSS. Länsstyrelserna har tillsyn över den socialtjänst och LSS-verksamhet som kommunerna i länet svarar för. Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Syftet med samordningen är att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn och ge förutsättningar att koncentrera resurserna. En samordnad tillsyn ska också underlätta för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål eller anmäla brister.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Även legitimerade sjuksköterskor utan behörighet att skriva ut läkemedel ska få tillgång till uppgifterna i läkemedelsförteckningen med uttryckligt samtycke från den registrerade eller om den registrerade inte kan lämna sitt samtycke. En förutsättning är att det ska vara nödvändigt för att den registrerade ska kunna få den vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver. Legitimerade sjuksköterskor får då använda uppgifterna i förteckningen för att ge den registrerade vård eller behandling och för att komplettera den registrerades patientjournal. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Beslutet innebär ett förtydligande av socialnämndens ansvar att erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur stödet ska tillämpas. Socialutskottet noterar i underlaget till beslutet att det inte handlar om att tvinga närstående eller andra personer att utföra mer vård eller stöd, utan att underlätta för dem som av fri vilja utför sådana insatser. Beslutet börjar gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Ett antal motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen sa ja till att omreglera apoteksmarknaden. Apotekets monopol ersätts av ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel och varor upphör därmed. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel. För att få tillstånd att driva apotek ska vissa krav uppfyllas. Bland annat ska det finnas farmaceuter på apoteket, information och rådgivning ska ges och lokalerna ska vara lämpliga. Det ska också finnas en läkemedelsansvarig som ser till att verksamheten uppfyller de krav som gäller för handeln med och hanteringen av läkemedel. Statens ägande av Apoteket AB ska successivt minskas genom avyttring. Högst 200 apotek ska föras över till ett nytt statligt bolag och kunna ha enskilda entreprenörer som delägare. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 150 minuter

Justering

2009-04-21

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om barnrättspolitik. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om socialtjänstfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

22

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

26, 100 minuter

Justering

2009-03-12

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) ska kunna ge en adoptionssammanslutning auktorisation för att arbeta med adoptionsförmedling i en viss del av ett annat land eller med en viss adoptionskontakt. I dag kan MIA bara ge auktorisation för hela landet. Vidare ska MIA göra sin bedömning av en auktoriserad sammanslutnings sidoverksamhet i det sammanhang som gäller sammanslutningens auktorisation för ett visst land eller en viss del av ett land eller med en viss adoptionskontakt. I dag ingår denna bedömning i prövningen av auktorisation för sammanslutningens arbete i Sverige. Det införs också en ny regel i lagen om att det ska stå klart att adoptionssammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Justering

2009-03-12

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Lagen om medicintekniska produkter ändrades för att anpassas till ett EU-direktiv om medicinteknik med mera.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-12

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om olika handikappfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

29, 97 minuter

Justering

2009-02-24

Debatt

2009-03-18

Beslut

2009-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Justering

2009-02-24

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-19

Socialutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården. Grönboken har som ambition att så precist som möjligt beskriva de utmaningar som EU:s hälso- och sjukvårdspersonal står inför och som är gemensamma för alla medlemsländer. Ett annat syfte är att skapa debatt om dessa frågor inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och de åtgärder som regeringen presenterade i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (se 2007/08:JuSoU1).

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om äldrefrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-18

Beslut

2009-03-18

Ett vårdvalssystem ska införas i hela landet, något som redan finns i flera landsting men på frivillig väg. Syftet med vårdvalssystemet är att öka patienternas valfrihet och underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Reformen innebär att varje patient själv får välja vilken vårdcentral han eller hon vill gå till i fortsättningen. Varje enskilt landsting får besluta vilka krav man ska ställa på vårdgivarna. Alla som uppfyller kraven har rätt att starta primärvård, till exempel nya vårdcentraler, med offentlig ersättning. Grunderna i vårdvalssystemet ska vara att ersättningen följer patientens val och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje landsting att besluta om ersättningens närmare utformning. Kravet på att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin tas bort. Därmed kan fler läkare söka sig till primärvården och motverka den läkarbrist som råder på många håll. Denna ändring föreslås börja gälla den 1 april 2009. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-02-19

Beslut

2009-02-25

Det ska vara möjligt för läkare och sjukgymnaster att säga upp sin rätt till ersättning när de överlåter sin verksamhet. Syftet är att göra det möjligt för den läkare eller sjukgymnast som tar över verksamheten att ingå samverkansavtal med landstinget. Det kallas för ersättningsetablering och ska anmälas till landstinget. Landstinget ska i sin tur publicera en ansökningsinbjudan där det bland annat ska stå vilka villkor som det nya samverkansavtalet ska innehålla. Landstinget ska skriva ett samverkansavtal med den läkare eller sjukgymnast som erbjudit högsta pris för verksamheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2009-01-22

Debatt

2009-02-12

Beslut

2009-02-12

Riksdagen sa nej till motioner om alkohol från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008 samt en motion med anledning av regeringens proposition om en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen hänvisar bland annat till Alkohollagsutredningens pågående arbete. Socialutskottet gör i beslutsunderlaget ett uttalande om att den svenska restriktiva alkoholpolitiken bör ligga fast och att Sverige bör fortsätta att arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Utskottet framhåller också vikten av att Sverige fortsätter att arbeta för att begränsa alkoholens skadeverkningar och verka för att minska den totala alkoholkonsumtionen.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

18, 86 minuter

Justering

2008-12-16

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,8 miljarder kronor i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2009. De största anslagen är bidrag för läkemedelsförmånerna, tandvårdsförmåner, kostnader för statlig assistansersättning samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

41

Reservationer

14 

Justering

2008-12-04

Debatt

2008-12-15

Beslut

2008-12-17