Sök

Avdelning
Hoppa till filter

11 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, Hedin, Johan (C), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Genomförande av brottsofferdirektivet

    Betänkande 2014/15:JuU21

    Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

    • Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
    • Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
    • En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

    Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 36 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-15
    Debatt
    2015-06-16
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)

    Betänkande 2014/15:JuU23

    EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

    Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 32 minuter
    Justering
    2015-04-28
    Bordläggning
    2015-05-05
    Debatt
    2015-05-06
    Beslut
    2015-05-06
  • Dokument & lagar

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2014/15:JuU15

    Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.

    Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    26, 77 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2014/15:JuU17

    Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.

    Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    10, 40 minuter
    Justering
    2015-03-19
    Bordläggning
    2015-03-24
    Debatt
    2015-03-25
    Beslut
    2015-03-26
  • Dokument & lagar

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2014/15:JuU14

    Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

    Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

    Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

    Behandlade dokument
    77
    Förslagspunkter
    72
    Reservationer
    39 
    Anföranden och repliker
    24, 83 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Våldsbrott och brottsoffer

    Betänkande 2014/15:JuU18

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.

    De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    11, 45 minuter
    Justering
    2015-02-17
    Bordläggning
    2015-03-03
    Debatt
    2015-03-04
    Beslut
    2015-03-05
  • Dokument & lagar

    Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott

    Betänkande 2014/15:JuU10

    Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.

    Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 19 minuter
    Justering
    2015-02-12
    Bordläggning
    2015-02-17
    Debatt
    2015-02-18
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet

    Betänkande 2014/15:JuU8

    Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.

    Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.

    Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 39 minuter
    Justering
    2015-02-12
    Bordläggning
    2015-02-17
    Debatt
    2015-02-18
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Tydligare reaktioner på ungas brottslighet

    Betänkande 2014/15:JuU9

    Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär till exempel att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.

    Riksdagen sa också ja till den proposition regeringen lagt fram kring ungas brottslighet. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.

    Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2015.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 55 minuter
    Justering
    2015-02-03
    Bordläggning
    2015-02-11
    Debatt
    2015-02-12
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

    Betänkande 2014/15:JuU6

    Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 35 minuter
    Justering
    2015-01-22
    Bordläggning
    2015-02-11
    Debatt
    2015-02-12
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott

    Betänkande 2014/15:JuU2

    Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.

    Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

    • Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
    • Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
    • Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

    Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 59 minuter
    Justering
    2014-11-20
    Bordläggning
    2014-11-25
    Debatt
    2014-11-26
    Beslut
    2014-11-26