Sök

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

• i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
• på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
• Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
• Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
• Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

60

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

10, 69 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 inom området processrätt, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, tvångsmedel under förundersökning, häktning, domstolarnas självständighet, jourdomstolar och snabbare lagföring.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

33

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen riktade sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

I korthet handlar förslagen om följande frågor:

• Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord.
• Minimistraffet för våldtäkt av normalgraden bör höjas till fängelse i tre år.
• Regeringen bör skyndsamt lämna ett förslag om en ny särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med minimistraff fängelse i ett år.
• Minimistraffet för grov stöld bör skärpas till fängelse i ett år.
• Straffet för övergrepp i rättssak bör skärpas.
• Som en åtgärd mot grov organiserad brottslighet bör regeringen återkomma med ett förslag om vistelseförbud.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 190 motioner om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej övriga motioner, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

58

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer.

• Rättsväsendet bör se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra utsatta personer. Riksdagen vill att Åklagarmyndigheten får i uppdrag att göra en uppföljning för att se om ytterligare straffskärpningar behöver föreslås.
• Riksdagen vill att regeringen ska ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet. Syftet är att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor om våldsbrott och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

43

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Reglerna för brottskadeersättning ska ändras så att inget avdrag ska göras på summan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som utsätts för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningsmannen. I de fall då gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret istället få så kallad brottsskadeersättning, det vill säga att det istället är staten som betalar. Med de nuvarande reglerna görs ibland ett avdrag på 1 500 kronor från den summa brottsoffret får i brottsskadeersättning

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner om skadestånd och brottsskadeersättning från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om arbete mot radikalisering, villkorlig frigivning och kriminalvårdens behandlingsprogram.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat att frågorna redan är uppmärksammade.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

31

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Regeringen har föreslagit flera åtgärder på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset:

• Arbetsavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt.
• Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
• Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får möjligheten att öka avsättningen till periodiseringsfonder som gäller beskattningsåret 2019.
• Om den ökade avsättningen till periodiseringsfonder för 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka.
• Det införs en möjlighet för den som redovisar moms helårsvis att få anstånd med inbetalning av moms som ska deklareras under perioden 27 december 2019-17 januari 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020.

Riksdagen godkände också en ändrad inkomstberäkning för år 2020. Som en följd av regeringens nya förslag på skatteområdet väntas statens lånebehov öka med 35 miljarder kronor och effekten på den offentliga sektorns sparande bedöms till cirka -24 miljarder.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gjorde ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken:

• Minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• Den som skildrar ett barn i pornografisk bild ska kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år.
• Preskription avskaffas för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

• Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
• Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

• Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
• När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
• En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt.
• Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20