Sök

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade till befintliga regler, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om kvalitet och krav i gymnasieskolan, planering av gymnasieutbildning, yrkesprogram och lärlingsutbildning samt studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 158 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om lärare och elever från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att gällande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare samt elever med skolfrånvaro.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

16

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om skolfrågor. Detta med hänvisning till bland annat att vissa åtgärder redan har beslutats eller utförts samt att utredningar pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

36, 109 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

82, 234 minuter

Justering

2020-12-08

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 85 minuter

Justering

2020-09-10

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
• Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2020-09-10

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30