Dokument & lagar (465 träffar)

Betänkande 2021/22:FiU51

Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.

Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.

Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 20, 4219 minuter
Justering: 2022-09-05 Bordläggning: 2022-09-05 Debatt: 2022-09-05 Beslut: 2022-09-05

Betänkande 2021/22:FiU51 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i statens budget för 2022 – Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter

Utlåtande 2021/22:MJU32

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 27, 5551 minuter
Justering: 2022-08-18 Bordläggning: 2022-09-05 Debatt: 2022-09-21 Beslut: 2022-09-21

Utlåtande 2021/22:MJU32 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur

Utlåtande 2021/22:MJU33

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 14, 2876 minuter
Justering: 2022-08-18 Bordläggning: 2022-09-05 Debatt: 2022-09-21 Beslut: 2022-09-21

Utlåtande 2021/22:MJU33 (pdf, 150 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Betänkande 2021/22:FiU50

Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska ges rätt till en retroaktivt förstärkt sänkning av skatten på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar. Det föreslår regeringen i en extra ändringsbudget för 2022 och riksdagen sa ja till förslaget.

Priset på flera viktiga varor inom jord- och skogsbruket har ökat kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen har mot bakgrund av detta sedan tidigare föreslagit en tillfälligt utökad sänkning av koldioxid- och energiskatten på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet under tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023.

Med hänsyn till den allvarliga situationen som nu råder föreslår regeringen att de berörda företagen retroaktivt ges rätt till en förstärkt skattesänkning för den diesel som förbrukats från och med den 1 januari 2022.

Förslagen innebär att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 0,5 miljarder kronor under 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 75 minuter
Justering: 2022-06-21 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:FiU50 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

Betänkande 2021/22:FiU49

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 12, 4654 minuter
Justering: 2022-06-21 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:FiU49 (pdf, 3383 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Betänkande 2021/22:FiU41

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1 , 17 minuter
Justering: 2022-06-21 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:FiU41 (pdf, 98 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Betänkande 2021/22:MJU31

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 23, 5273 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:MJU31 (pdf, 396 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Betänkande 2021/22:JuU42

Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 7, 2626 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:JuU42 (pdf, 498 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja

Utlåtande 2021/22:KU45

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period - en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 1, 317 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Utlåtande 2021/22:KU45 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet

Betänkande 2021/22:FiU48

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. 

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 12, 4710 minuter
Justering: 2022-06-17 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:FiU48 (pdf, 757 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Betänkande 2021/22:UU21

Efter förslag från utrikesutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:236 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1 , 9 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:UU21 (pdf, 99 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Betänkande 2021/22:SoU38

Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag.

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU38 (pdf, 287 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infektion med ett visst orthopoxvirus och ändring i smittskyddslagen

Betänkande 2021/22:SoU31

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 23, 4575 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU31 (pdf, 4305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hårdare regler för nya nikotinprodukter

Utlåtande 2021/22:SkU34

EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 , 21 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Utlåtande 2021/22:SkU34 (pdf, 143 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn

Betänkande 2021/22:SfU31

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 8, 2430 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SfU31 (pdf, 844 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Utlåtande 2021/22:NU29

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  , 17 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Utlåtande 2021/22:NU29 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet

Betänkande 2021/22:JuU52

Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen.

Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.

Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU52 (pdf, 110 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rättelse i rättegångsbalken

Betänkande 2021/22:JuU51

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 9, 2720 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU51 (pdf, 112 kB) Webb-tv debatt om förslag: En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen

Betänkande 2021/22:JuU46

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. De uppgifter som ska skyddas av sekretess är

• bostadsadress eller andra jämförbara uppgifter som kan visa var en person bor
• telefonnummer, e-postadress eller andra jämförbara uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med en person
• personnummer.

Sekretessen ska inte gälla för den som är åtalad eller som det ställs krav mot i en rättegång.

Riksdagen sa ja till huvuddelen av regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2023.

Riksdagen beslutade också om en övergångsbestämmelse som innebär att lagändringarna inte ska gälla retroaktivt, det vill säga bakåt i tiden.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömning av hur mycket kostnaderna ökar som en följd av lagändringarna.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  , 13 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU46 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda

Betänkande 2021/22:CU31

En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 2, 635 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:CU31 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda