Dokument & lagar (61 610 träffar)

Betänkande 2022/23:UbU4

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument: 16 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 28, 88 minuter
Justering: 2023-02-09 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:UbU4 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2022/23:UbU3

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 24, 67 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-02-23

Betänkande 2022/23:UbU3 (pdf, 283 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2022/23:UbU2

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 24, 63 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:UbU2 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2022/23:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor och vissa andra myndigheter inom forskningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens begäran om bemyndiganden, och sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 103, 281 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-20 Debatt: 2022-12-21 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:UbU1 (pdf, 583 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2022/23:UU16

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7  Anföranden och repliker: 122, 386 minuter
Justering: 2023-03-16 Bordläggning: 2023-03-21 Debatt: 2023-03-22 Beslut: 2023-03-22

Betänkande 2022/23:UU16 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges medlemskap i Nato

Betänkande 2022/23:UU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 2, 9 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-14 Debatt: 2023-03-15 Beslut: 2023-03-15

Betänkande 2022/23:UU8 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens granskning om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform

Utlåtande 2022/23:UU4

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 6, 2761 minuter
Justering: 2022-12-01 Bordläggning: 2022-12-06 Debatt: 2022-12-07 Beslut: 2022-12-07

Utlåtande 2022/23:UU4 (pdf, 654 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2023

Betänkande 2022/23:UU3

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. 

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7  Anföranden och repliker: 15, 63 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-14 Debatt: 2023-03-15 Beslut: 2023-03-15

Betänkande 2022/23:UU3 (pdf, 208 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Betänkande 2022/23:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 3 Anföranden och repliker: 85, 221 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:UU2 (pdf, 283 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2022/23:UU1

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 28, 113 minuter
Justering: 2022-12-08 Bordläggning: 2022-12-13 Debatt: 2022-12-14 Beslut: 2022-12-14

Betänkande 2022/23:UU1 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2022/23:UFöU1

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.

Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.

Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 12, 2969 minuter
Justering: 2022-12-01 Bordläggning: 2022-12-07 Debatt: 2022-12-08 Beslut: 2022-12-13

Betänkande 2022/23:UFöU1 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2022/23:TU5

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

Behandlade dokument: 22 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19  Anföranden och repliker: 19, 63 minuter
Justering: 2023-02-14 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:TU5 (pdf, 475 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2022/23:TU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument: 169 Förslagspunkter: 20 Reservationer: 50  Anföranden och repliker: 74, 203 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:TU4 (pdf, 1826 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturfrågor

Betänkande 2022/23:TU3

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Dessutom ska meddelanden till offentliga aktörer om att dess digitala service inte uppfyller tillgänglighetskraven besvaras så snart som möjligt.

Ungefär hälften av de svenska bredbandsnäten är kommunalt ägda. Enligt lokaliseringsprincipen måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet. Det kan vara ett hinder för att ansluta fastigheter inte bara utanför kommunen utan även inom kommunen till bredbandsnätet.

Lagändringarna innebär att kommunala bolag, stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område. Under förutsättning att det görs geografiskt nära det egna bredbandsnätet och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur.

Det görs också en lagändring som innebär att offentliga aktörer så snart som möjligt ska besvara meddelanden om att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Kravet gäller också de offentliga aktörer som inte omfattas av förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-10-25 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:TU3 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad

Betänkande 2022/23:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket.

Sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år.

I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det kan till exempel handla om brev med misstänkt olagligt innehåll. Den nuvarande regleringen är därför inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor skickas via post.

Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-10-25 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:TU2 (pdf, 900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att förhindra illegal handel via post

Betänkande 2022/23:TU1

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 80, 200 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-16 Debatt: 2022-12-17 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:TU1 (pdf, 656 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2022/23:SoU22

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Behandlade dokument: 23 Förslagspunkter: 22 Reservationer: 45  Anföranden och repliker: 36, 95 minuter
Justering: 2023-03-09 Bordläggning: 2023-03-15 Debatt: 2023-03-16 Beslut: 2023-03-22

Betänkande 2022/23:SoU22 (pdf, 658 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldreomsorg

Betänkande 2022/23:SoU9

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. 

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. 

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 8, 54 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2023-01-24 Debatt: 2023-01-25 Beslut: 2023-01-25

Betänkande 2022/23:SoU9 (pdf, 110 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

Betänkande 2022/23:SoU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 33, 93 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:SoU8 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet

Betänkande 2022/23:SoU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel.

Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-07 Bordläggning: 2023-02-15 Debatt: 2023-02-16 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:SoU7 (pdf, 109 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete med att säkra skyddsutrustning under coronapandemin