Sök

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya arbetsmarknadspolitiska reformer. De flesta av reformerna börjar gälla den 2 juli 2007 och innebär i korthet följande. Den nuvarande aktivitetsgarantin för långtidsarbetslösa avskaffas och en jobb- och utvecklingsgaranti införs i stället. Deltagarna ska erbjudas individuellt anpassade åtgärder som syftar till att de snabbt ska komma in på arbetsmarknaden. Rätten för en arbetslös person att endast söka jobb inom sitt yrke eller nära hemorten de 100 första ersättningsdagarna tas bort, liksom möjligheten till förlängning av arbetslöshetsersättningen. Ersättningsperioden om längst 300 dagar ska i fortsättningen även omfatta dagar då en person deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Den sistnämnda regeln börjar gälla den 1 oktober 2007. Den 1 januari 2008 bildas en ny myndighet, Arbetsförmedlingen, som ersätter Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, och länsarbetsnämnderna. Avslutningsvis ska inte arbetsgivare längre behöva anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

25

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

38, 1 minuter

Justering

2007-05-15

Debatt

2007-05-30

Beslut

2007-05-30

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag om arbetsmarknad och arbetsliv. Beslutet innebär att flertalet arbetsmarknadsåtgärder avskaffas, som plusjobb, akademikerjobb, utbildningsjobb och statligt finansierade feriearbeten. Datortek, interpraktikstipendier och friår försvinner också. I stället ska matchning av arbetssökande och lediga arbeten prioriteras. Ams (Arbetsmarknadsstyrelsen) och länsarbetsnämnderna avvecklas som egna myndigheter vid årsskiftet 2007/2008. Även Integrationsverket avvecklas, som ett led i arbetet med att omforma integrationspolitiken. Vidare får Arbetsmiljöverket ett förändrat och begränsat uppdrag och Arbetslivsinstitutet avvecklas.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

19

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

4, 5 minuter

Justering

2006-12-20

Debatt

2006-12-21

Beslut

2006-12-21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen beslutade dock att den successiva sänkningen av a-kassan ska träda i kraft först den 5 mars. Regeringen föreslog att sänkningen skulle införas den 1 januari 2007. Riksdagens beslut innebär också att ersättningen, för en person som under löpande ersättningsperiod med a-kassa genom arbete kvalificerar sig för ytterligare en period, ska kunna beräknas på den tidigare inkomsten. Nivån på ersättningen ska i sådana fall vara 65 procent. Ändringarna i a-kassan omfattar följande: Arbetsvillkoret skärps. För att ha rätt till inkomstrelaterad a-kassa krävs 80 i stället för 70 timmars arbete per månad under sex månader (inom en ramtid av tolv månader) Den så kallade överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till fem år, från nuvarande sju år. Möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier, det så kallade studerandevillkoret, avskaffas Nivån på a-kassan sänks successivt under ersättningsperioden, från 80 procent av inkomsten i början av perioden till 65 procent mot slutet. Beräkningen av den så kallade normalarbetstiden som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen ändras. Arbetslöshetskassorna är skyldiga att betala så kallade finansieringsavgifter till staten för att bekosta en del av de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättning. Nu införs en förhöjd finansieringsavgift, vilket innebär höjda avgifter för a-kassornas medlemmar. Ändringarna, med undantag för den successiva sänkningen av nivån på ersättningen, börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 7 minuter

Justering

2006-12-20

Debatt

2006-12-21

Beslut

2006-12-21

Riksdagen skickade tillbaka ärendet om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen till arbetsmarknadsutskottet för ytterligare behandling. Utskottet hade föreslagit att införandet av den successiva sänkningen av a-kassan senareläggs, från den 1 januari 2007 till den 5 mars. Vidare hade utskottet föreslagit att ersättningen, för en person som under löpande ersättningsperiod med a-kassa genom arbete kvalificerar sig för ytterligare en period, ska kunna beräknas på den tidigare inkomsten. Nivån på ersättningen ska i sådana fall vara 65 procent. De föreslagna ändringarna i a-kassan omfattar: Arbetsvillkoret skärps. För att ha rätt till inkomstrelaterad a-kassa krävs 80 i stället för 70 timmars arbete per månad under sex månader (inom en ramtid av tolv månader) Den så kallade överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till fem år, från nuvarande sju år. Möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier, det så kallade studerandevillkoret, avskaffas Nivån på a-kassan sänks successivt under ersättningsperioden, från 80 procent av inkomsten i början av perioden till 65 procent mot slutet. Beräkningen av den så kallade normalarbetstiden som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen ändras. Arbetslöshetskassorna är skyldiga att betala så kallade finansieringsavgifter till staten för att bekosta en del av de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättning. Nu införs en förhöjd finansieringsavgift, vilket innebär höjda avgifter för a-kassornas medlemmar. Ändringarna, med undantag för den successiva sänkningen av nivån på ersättningen, föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

130, 361 minuter

Justering

2006-12-12

Debatt

2006-12-20

Beslut

2006-12-20

Avgiften till EU 2007 kommer att uppgå till drygt 28,9 miljarder kronor 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 29 minuter

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-21

Beslut

2006-12-21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att anslagen för 2007 under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna ska uppgå till cirka 72,8 miljarder kronor. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Två motionsförslag avvisades med hänvisning till pågående utredningar. Det ena förslaget handlade om kommunalekonomisk utjämning och det andra om finansieringen av kommunernas insatser för personer med funktionshinder.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 98 minuter

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-21

Beslut

2006-12-21