Dokument & lagar (355 träffar)

Betänkande 2008/09:UbU21

Sekretess ska gälla hos Myndigheten för yrkeshögskolan för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009, då myndighetens verksamhet startar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU21 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2008/09:UbU20

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2008 till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-04-16 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU20 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2008/09:UbU19

Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU19 (pdf, 301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid

Betänkande 2008/09:UbU18

Alla högskolor får möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. Dagens regler om vetenskapsområde som grund för examensrätt i forskarutbildningen avskaffas. För att stärka lärosätenas frihet avskaffas också vetenskapsområde som grund för indelning i anslagsposter av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen för mål för antal examina på forskarnivå inom de olika vetenskapsområdena upphör också att gälla. Dagens regler för lärosätenas ansökan om universitetsstatus tas bort. Konstnärliga examina införs som en egen examenskategori på forskarnivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-05 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU18 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskarutbildning med profilering och kvalitet

Betänkande 2008/09:UbU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om grundskolan. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller ett förslag till ny skollag som regeringen arbetar med och, när det gäller fristående skolor, regeringens propositionen Offentliga bidrag på lika villkor, som utskottet kommer att behandla under våren 2009. Motionerna handlar om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen, bland annat idrott och hälsa, sex och samlevnad samt entreprenörskap.

Förslagspunkter: 68 Reservationer: 69
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-22 Beslut: 2009-04-22

Betänkande 2008/09:UbU17 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2008/09:UbU16

Specialskola är en skola för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada. Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning ska också tas emot i specialskolan. Riksdagen har nu beslutat att elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning i vissa fall ska kunna fortsätta i specialskolan till det år de fyller 21 år. Det gäller elever som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan. Alla elever som har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta i specialskolan. Elever som inte har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta om de inte kan fullfölja sista årskursen i specialskolan senast vårterminen det år de fyller 19 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-22 Beslut: 2009-04-22

Betänkande 2008/09:UbU16 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Möjlighet till ytterligare skolgång för vissa elever i specialskolan

Betänkande 2008/09:UbU15

Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen om kvalitet i högre utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2008. Skälen är i huvudsak gällande bestämmelser, planerade eller geenomförda åtgärder, rådande ansvarsförhållanden samt pågående utrednings- och beredningsarbeten. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, vidareutbildning och validering, studentfrågor och högskolans personal.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 42
Justering: 2009-03-19 Debatt: 2009-04-02 Beslut: 2009-04-15

Betänkande 2008/09:UbU15 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2008/09:UbU14

Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2009-05-05 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU14 (pdf, 419 kB) Webb-tv debatt om förslag: bet 2008/09 UbU14

Betänkande 2008/09:UbU13

Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU13 (pdf, 1416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentliga bidrag på lika villkor

Betänkande 2008/09:UbU12

Behandlingen av personuppgifter i Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiestödsverksamhet ska regleras i en ny lag, studiestödsdatalagen. Lagen ska gälla utöver personuppgiftslagens bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Förslaget innebär att personuppgiftsbehandlingen inom studiestödsområdet får lagregler som är anpassade till den tekniska utvecklingen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-03-12 Debatt: 2009-03-25 Beslut: 2009-03-25

Betänkande 2008/09:UbU12 (pdf, 436 kB)

Betänkande 2008/09:UbU11

Den 1 juli 2009 införs en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag, som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna blir skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi. Detta under förutsättning att verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande offentliga verksamhet. Kommunerna blir också skyldiga att ge bidrag i form av barnomsorgspeng till en godkänd verksamhet om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Detta under förutsättning att verksamheten inte medför påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Verksamheten får inte heller ta ut oskäligt höga avgifter. Från den 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. I dag har ett barn rätt till allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller fyra år.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-22 Beslut: 2009-04-22

Betänkande 2008/09:UbU11 (pdf, 901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar

Betänkande 2008/09:UbU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om uxenutbildning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens omfattning och inriktning och om svenska för invandrare (sfi).

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2009-02-26 Debatt: 2009-03-26 Beslut: 2009-04-01

Betänkande 2008/09:UbU10 (pdf, 94 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2008/09:UbU9

Regeringen har lämnat förslag till riktlinjer för utformningen av läroplaner för grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. Kursplanerna ska kompletteras med särskilda föreskrifter om kunskapskrav. Nationella kunskapskrav och obligatoriska nationella ämnesprov ska finnas i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. Möjligheten att sätta betyg i ämnesblock i grundskolan ska avskaffas.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 13
Justering: 2009-02-19 Debatt: 2009-03-11 Beslut: 2009-03-12

Betänkande 2008/09:UbU9 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare mål och kunskapskrav – Nya läroplaner för skolan

Betänkande 2008/09:UbU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om studiestöd. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare studiestödssystem, förbättringar av studenternas ekonomiska villkor, fribeloppets avskaffande, återbetalning av studielån och att avveckla Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2009-02-26 Debatt: 2009-03-26 Beslut: 2009-04-01

Betänkande 2008/09:UbU8 (pdf, 76 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2008/09:UbU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om förskolan. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med en en ny skollag. Motionerna handlar bland annat om förskolans roll, undervisning i särskilda ämnen, fri etableringsrätt, barnomsorg på obekväm arbetstid, jämställdhet, olika kvalitetsaspekter på förskolan och personalen i förskolan.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 17
Justering: 2009-02-19 Debatt: 2009-03-26 Beslut: 2009-04-01

Betänkande 2008/09:UbU7 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2008/09:UbU6

Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar får gemensamma regler och ska kallas yrkeshögskolan. Syftet är att se till att det finns eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov. Syftet är också att statens stöd för utbildningarna fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. En särskild myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, ska administrera de utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning avvecklas. Lagen om yrkeshögskolan börjar gälla den 15 april 2009 och ska gälla för utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2009. Lagen om kvalificerad yrkesutbildning slutar samtidigt att gälla. Den gamla lagen ska dock fortfarande gälla under en övergångsperiod för utbildningar som före den 15 april 2009 har beviljats statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2009-02-12 Debatt: 2009-02-25 Beslut: 2009-02-26

Betänkande 2008/09:UbU6 (pdf, 710 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkeshögskolan

Betänkande 2008/09:UbU5

Skolorna får en ny betygsskala. I stället för fyra betygssteg ska det finnas sex. Betygsstegen får beteckningarna A, B, C, D, E och F. Betygsstegen A-E står för godkända resultat och F betyder icke godkänt resultat. Det finns elever som är borta från skolan så mycket att det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper. Då ska eleven inte få något betyg. Det ska markeras med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Betyget F och horisontellt streck ska inte användas för elever med utvecklingsstörning. Skolverket kommer att se över de nuvarande kursplanerna och betygskriterierna och utarbeta betygskriterier för de nya betygsstegen. Den nya betygsskalan införs samtidigt med att det blir nya kursplaner och nya betygskriterier.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2009-01-29 Debatt: 2009-02-12 Beslut: 2009-02-19

Betänkande 2008/09:UbU5 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny betygsskala

Betänkande 2008/09:UbU4

Regeringen har redovisat sin bedömning om forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2009-2012. Riksdagen hade inga invändningar. För att samordna och utveckla statens ägarintressen i industriforskningsinstitut fick regeringen möjlighet att bilda ett nytt holdingbolag genom ombildning av Ireco Holding AB. Regeringen fick också möjlighet att integrera det enskilt största institutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i den nya institutsstrukturen. I högskolelagen står det att högskolan ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Lagen ändras så att högskolan får till uppgift att också verka för att resultaten av forskningen vid högskolan kommer till nytta. Regeringen redovisar också hur de pengar till universitetsforskning för 2009 som riksdagen tidigare har beslutat om ska fördelas (se 2008/09:UbU1). Anslagen till forskning och utveckling höjs för 2009 med 2,4 miljarder kronor. Fördelningen innebär bland annat följande: Anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning höjs med 700 miljoner kronor 2009. Strategiska satsningar inom medicin, teknik och klimat blir ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering. Dessa satsningar får 500 miljoner kronor under 2009. Anslagen till forskningsråden och Verket för innovationssystem höjs med 375 miljoner kronor 2009.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 44
Justering: 2009-01-15 Debatt: 2009-01-28 Beslut: 2009-01-28

Betänkande 2008/09:UbU4 (pdf, 6434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett lyft för forskning och innovation

Utlåtande 2008/09:UbU3

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Migration och rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem. Grönboken behandlar situationen med det stora antalet skolbarn med invandrarbakgrund som befinner sig i en svag socioekonomisk position och som har svårt att nå tillfredsställande resultat i skolan. Utskottet tar upp följande i sin granskning: Vilka de politiska utmaningarna är. Vilka politiska lösningar som finns. Vilken roll EU kan spela. Hur utskottet ser på framtiden för ett EU-direktiv om undervisning av barn till migrerande arbetstagare. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2008-12-11 Debatt: 2008-12-19 Beslut: 2008-12-19

Utlåtande 2008/09:UbU3 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2008/09:UbU2

Statsbudgeten för studiestödet kommer att uppgå till drygt 21 miljarder kronor för 2009. Det är en ökning med 1 155 miljoner kronor jämfört med 2008. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2008-11-20 Debatt: 2008-12-03 Beslut: 2008-12-10

Betänkande 2008/09:UbU2 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd