Sök

Riksdagen godkände regeringens föreskrifter om lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Föreskrifterna handlar bland annat om vad den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska göra för att skydda uppgifterna.

Riksdagen beslutade i mars 2012 om lagring av trafikuppgifter då man sa ja till att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv. Samtidigt beslutade riksdagen att de mer detaljerade föreskrifter om datalagring som regeringen utfärdar i förordningar ska godkännas av riksdagen. Som framgår ovan godkände riksdagen nu regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter som lagrats för brottsbekämpande ändamål. Riksdagen ansåg inte att den har samma behov av att i fortsättningen kontrollera regeringens föreskrifter på området. Därför tog man bort kravet på att riksdagen ska godkänna föreskrifterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

It-stödet i rättskedjan fungerar fortfarande inte på ett effektivt sätt. Det menar Riksrevisionen som har granskat it-stödet i rättskedjan, det vill säga hos Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Regeringen ger sin syn på frågan i en skrivelse. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och konstaterar att regeringen under de senaste åren på flera sätt har arbetat för att förbättra förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan. Bland annat har en ny projektorganisation skapats för att samordna arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En utredare har även fått i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen för att skapa en mer effektiv e-förvaltning. I registerlagstiftningen regleras bland annat myndigheternas informationsöverföring och hur myndigheterna får behandla personuppgifter i register och databaser. Riksdagen utgår från att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra it-stödet i rättskedjan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Åklagarna kommer under våren 2012 att börja ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg. Detta som ett led i arbetet med att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Formkraven i rättegångsbalken anpassas så att det blir möjligt att gå över till en helt elektronisk ingivning. På så sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv brottmålshantering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen beslutade om ett antal nya bestämmelser om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation.

• Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning ska i fortsättningen benämnas hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.
• De brottsbekämpande myndigheterna har även tidigare kunnat få ut uppgifter om elektroniska meddelanden utan att någon är skäligen misstänkt för brott. Reglerna om detta i lagen om elektronisk kommunikation upphävs och ersätts bland annat med att det i rättegångsbalken införs en sådan möjlighet.
• Åklagare får möjligheter att i vissa brådskande fall fatta tillfälliga beslut om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.
• Det införs en ny lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i polismyndigheternas och Tullverkets underrättelseverksamhet. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn över denna inhämtning.
• De brottsbekämpande myndigheterna får möjlighet att inhämta platsinformation från en mobiltelefon, även om telefonen vid det aktuella tillfället inte varit uppkopplad för kommunikation.
• Polisen får utökade möjligheter att hämta elektronisk platsinformation från exempelvis en mobil för efterforskningar av försvunna personer.
• De brottsbekämpande myndigheterna får en utökad tillgång till abonnemangsuppgifter.

De nya lagarna börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 80 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-10

Regeringen har efter flera händelser i vår omvärld, som självmordsbombningen i Stockholm och terroristattentaten i Norge, uppdaterat den nationella strategin mot terrorism. Strategin innehåller målsättningar och åtgärder för att förebygga uppkomsten av terrorism, förhindra terroristattentat och förbereda för det fall ett attentat inträffar.

En utgångspunkt för regeringens arbete mot terrorism är att den endast kan bekämpas effektivt med medel och för ändamål som hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkerhet samhälle. Internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, ska respekteras nationellt och internationellt. Demokratin ska skyddas utan att skada de värden som ska försvaras.

Regeringen har redovisat strategin i en skrivelse till riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 98 minuter

Beredning

2012-04-12

Justering

2012-04-19

Debatt

2012-05-02

Beslut

2012-05-02

EU-kommissionens förslag till direktiv om dataskydd på det brottsbekämpande området strider delvis mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslaget till nytt EU-direktiv reglerar personuppgiftsskyddet för enskilda personer inom myndigheternas brottsbekämpande arbete. Förslaget ingår i en större, genomgripande reform av skyddet för personuppgifter. Till skillnad från de nuvarande EU-reglerna på området, dataskyddsrambeslutet från 2008, ska det nya direktivet inte bara reglera behandlingen av personuppgifter som överförs mellan EU-länderna, utan även behandlingen av personuppgifter inom brottsbekämpningen på nationell nivå.

Riksdagen anser att det i dag är svårt att se vad som motiverar att EU:s regler om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området ska utvidgas till att gälla även den nationella behandling av personuppgifter. En utvidgad lagstiftning på EU-nivå som omfattar behandling av personuppgifter vid förundersökningar och rättegångar i brottmål riskerar även att komma i konflikt med EU-ländernas nationella straff- och processrätt, påpekar riksdagen. Man saknar också en fristående konsekvensanalys av direktivförslaget. EU-kommissionen hänvisar till flera problem som hänger samman med de nuvarande reglerna, men riksdagen menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur effektiva de är.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-03-01

Justering

2012-03-20

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv i svensk lag. Datalagringsdirektivet gäller lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Det syftar till att Internet- och teleoperatörer i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter. Uppgifterna ska vid behov kunna användas för att avslöja, utreda och åtala för allvarliga brott. Syftet med lagringsskyldigheten och vilka teknikområden som omfattas kommer att föras in i lagen om elektronisk kommunikation:

• Lagringsskyldigheten delas upp i kategorierna telefoni, meddelandehantering, Internetåtkomst och anslutningsform.
• Den närmare tekniska beskrivningen av vilka uppgifter som ska lagras regleras genom förordningar.
• Uppgifterna ska lagras i sex månader.
• Lagringsskyldigheten gäller också då en person ringer upp någon som inte svarar. Dessutom ska uppgifter lagras inte bara om var personerna befann sig när samtalet eller kommunikationen påbörjades, utan också var de befann sig när den avslutades.
• Leverantörerna ska stå för kostnaderna i samband med lagringen. De kostnader som uppstår om leverantören behöver lämna ut uppgifter till myndigheter ska leverantören få ersättning för.
• Särskilda bestämmelser ska skydda de uppgifter som lagras.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012. Riksdagen beslutade också om ett tillägg som innebär att de mer detaljerade föreskrifterna som regeringen utfärdar om datalagring i förordningar ska godkännas av riksdagen. Skälet är att föreskrifterna kan få betydelse i slutändan för hur stort intrång som kommer att ske i enskilda personers integritet.

Riksdagens beslut togs efter att regeringens förslag vilat ett år i riksdagen. Det behandlades för första gången i mars 2011 (se betänkande 2010/11:JuU14).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 65 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till 61 motioner från allmänna motionstiden 2011 inom polisområdet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna gäller bland annat polisens arbetsmetoder, tull- och gränskontroller samt ordningslagen.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling förtydligas. Tidigare beslutade lagändringar har uppfattats som en inskränkning av nämndens tillsyn. Syftet med förtydligandet är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling ska fortgå som tidigare, utan inskränkningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen kommer att uppgå till totalt knappt 37,9 miljarder kronor 2012. De största anslagsposterna är polisorganisationen som får drygt 20 miljarder kronor, Sveriges Domstolar som får knappt 4,9 miljarder kronor och Kriminalvården som tilldelas drygt 7,5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också regeringen mandat att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om kapitaltillskott om högst 14 miljoner kronor till samma stiftelse.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

49

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

28, 129 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-12-08

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19