Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 207 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 47 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

• Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
• Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt. Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift. Det anser riksdagen.

Den 22 juni 2016 tillsatte regeringen en utredning som nu går under namnet Arbetsmarknadsutredningen. Utredningens uppdrag är att se över hur statens agerande och Arbetsförmedlingens uppdrag ska se ut för att bidra till att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetsmarknadsutredningen ska presentera sina resultat senast den 31 januari 2019.

Riksdagen vill nu att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Enligt riksdagen bör utredningen ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker att jobbmatchningen i framtiden bör skötas av andra aktörer och att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska ansvara för myndighetsutövning, till exempel anvisa till ett program eller bevilja en insats.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).

Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

100, 277 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-14

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om hur bra Arbetsförmedlingen anpassar sina arbetsmarknadsutbildningar efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft.

Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens nuvarande arbetssätt innebär en risk för att arbetsgivarnas rekryteringsbehov inte möts på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar bland annat att i flera län upphandlas inte den arbetsmarknadsutbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av.

Regeringen påpekar i sin skrivelse att regeringen under de senaste åren gett Arbetsförmedlingen tydliga mål att bättre anpassa verksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares behov. Det genom regleringsbreven för 2015 och 2016. Regeringen betonar att det nu är viktigt att Arbetsförmedlingen tar till vara på de effektivitetsförbättringar som Riksrevisionen föreslagit.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är viktigt att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Utskottet tycker att regeringen i de senaste regleringsbreven har möjliggjort en förändring av myndighetens verksamhet och noterar samtidigt det förändringsarbete som pågår på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet noterar också att resultaten för arbetsmarknadsutbildningarna i vissa avseenden har förbättrats.

Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om situationen inte förbättras och kommer noga följa regeringens och Arbetsförmedlingens fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2016-09-22

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsrätt. Skälet är bland annat att arbete och utredningar pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, rätt till heltid, utökade möjligheter till ledighet och turordningsreglerna.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.

I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Beslutet innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Den som har en tidsbegränsad anställning får också rätt till information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tillfällig anställning till tillsvidareanställning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om sammanlagt knappt 80 miljarder kronor till området arbetsmarknad och arbetsliv för 2016. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 207 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Diskriminering på grund av ålder är i dag förbjuden inom arbetslivs- och utbildningsområdena. Skyddet mot åldersdiskriminering utvidgas den 1 januari 2013 till fler samhällsområden: varor, tjänster, bostäder, allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och offentlig anställning.

Det ska finnas undantag från förbuden. Det ska även i fortsättningen vara tillåtet att ha nedre åldersgränser för tillträde till barer och restauranger som serverar alkohol. Vidare ska försäkringstjänster undantas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 133 minuter

Justering

2012-10-23

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagen sa nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2011 om ledighets- och arbetstidsfrågor och om tidsbegränsade anställningsformer. Motionerna handlar bland annat om olika förändringar av de tidsbegränsade anställningsformerna i lagen om anställningsskydd, en förlängning av rätten till förkortad arbetsdag för föräldrar, en översyn av semesterlagen och rätt till heltid.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 125 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Arbetsmarknadsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare. Syftet med dokumentet är att bidra till debatten om hur EU kan stödja medlemsländerna i integrationsarbetet genom att dra lärdomar från erfarenheter från hela EU. Fokus ligger på att stärka migranters delaktighet i samhälle och utöka insatser på lokal nivå samt involvera ursprungsländerna i integrationsarbetet. Dokumentet innehåller en överblick över kommande utmaningar och rekommendationer och förslag på vad olika aktörer kan göra för att främja integrationen.

Arbetsmarknadsutskottet ser i huvudsak positivt på det som kommissionen tar upp. Angreppssättet ligger nära det svenska. Det är viktigt med öppenhet och tolerans i det europeiska samarbetet och att migranters mänskliga rättigheter värnas. EU behöver migration för att mildra effekterna av den demografiska utvecklingen och öka den globala konkurrenskraften. Ökad arbetskraftsinvandring utgör ett positivt bidrag i detta avseende, liksom en snabb etablering på arbetsmarknaden av både kvinnor och män. Det är dessutom viktigt att integrationspolitiken genomsyrar även andra politiska områden, exempelvis utbildningspolitiken.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-28

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

69, 205 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01