Sök

Avdelning
Hoppa till filter

1 231 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Civilutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Hyresrätt m.m.

    Betänkande 2023/24:CU17

    Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 78 minuter
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-21
  • Dokument & lagar

    Fastighetsrätt

    Betänkande 2023/24:CU12

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till att samma eller i huvudsak samma frågor tidigare behandlats av riksdagen under valperioden.

    Motionerna handlar exempelvis om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och översyn av Lantmäteriet.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-21
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel

    Betänkande 2023/24:MJU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.

    I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.

    Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    48, 132 minuter
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-12
    Debatt
    2024-03-14
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2023/24:CU13

    Riksdagen sa nej till de cirka 150 motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas arbete med klimatanpassning.

    Riksdagen hänvisar till att det redan pågår ett arbete på området samt att vissa åtgärder redan är vidtagna.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    40, 139 minuter
    Justering
    2024-02-29
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Livsmedelspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU9

    Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    32, 100 minuter
    Justering
    2024-02-27
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-07
  • Dokument & lagar

    Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

    Betänkande 2023/24:CU10

    Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2023.

    En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås att frågan om skadeståndsansvar för skador som orsakas genom användning av AI ska utredas och att normalbeloppen vid löneutmätning ska kunna justeras oftare än idag.

    Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 13 minuter
    Justering
    2024-02-15
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Skogspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU7

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    40, 115 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Associationsrätt

    Betänkande 2023/24:CU14

    Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

    Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

    Förslagen handlar bland annat om kravet på aktiekapital i aktiebolag, en översyn av lagen om ekonomiska föreningar och redovisning för mindre föreningar.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    4
    Anföranden och repliker
    3, 12 minuter
    Justering
    2024-01-25
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden

    Betänkande 2023/24:CU7

    Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

    Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak.

    Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 49 minuter
    Justering
    2024-01-25
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

    Betänkande 2023/24:MJU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

    Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    15, 55 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

    Betänkande 2023/24:MJU1

    Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

    Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

    Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    72, 201 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-18
    Debatt
    2023-12-19
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2023/24:MJU2

    Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går tilll den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    49, 142 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-13
    Debatt
    2023-12-14
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2023/24:CU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

    Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    66, 208 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-11
    Debatt
    2023-12-12
    Beslut
    2023-12-13
  • Dokument & lagar

    Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

    Betänkande 2023/24:MJU5

    Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

    Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

    Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    69, 173 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

    Utlåtande 2023/24:CU18

    EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat

    Betänkande 2023/24:CU8

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.

    Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.

    Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 6 minuter
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Digitala bolags- och föreningsstämmor

    Betänkande 2023/24:CU5

    Det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen eller i stadgarna.

    Det blir även möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna om extraordinära omständigheter kräver det.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen

    Betänkande 2023/24:CU4

    Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.

    Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.

    Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.

    Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.

    Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 31 minuter
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för dem som skadas i trafiken

    Betänkande 2023/24:CU6

    Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs.

    Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 4 minuter
    Justering
    2023-11-09
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
  • Dokument & lagar

    Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet

    Betänkande 2023/24:MJU4

    Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-07
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
Bevaka via RSS