Sök

Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.

Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.

Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.

Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal.

Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar.

Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till att lägga Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 till handlingarna.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm.

Riksrevisionen anser att staten och bolaget SOS Alarm inte ser att larm till nödnumret 112 hanteras på ett effektivt sätt. Regeringen har inte utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att särskild lagstiftning saknas skapar också otydlighet i fråga om roller och ansvar och försvårar effektiv tillsyn.

Regeringen välkomnar dock granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, men anser också att de åtgärder som vidtagits började ge effekt på bland annat medelsvarstiden hos SOS Alarm under 2023. Regeringen anser att denna positiva utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen, med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och till exempel antalet samtal med mycket långa svarstider. I skrivelsen redovisar regeringen hur tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas och åtgärder som kan komma att tas om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden.

Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 50 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

24

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11