Sök

Avdelning
Hoppa till filter

33 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, Skatteutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns

    Betänkande 2016/17:SkU33

    Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.

    De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 13 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Redovisning av skatteutgifter 2017

    Betänkande 2016/17:SkU32

    Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

    Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

    Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 42 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-02
    Debatt
    2017-06-07
    Beslut
    2017-06-07
  • Dokument & lagar

    Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

    Betänkande 2016/17:SkU30

    Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

    Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 24 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-12
    Debatt
    2017-05-16
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Skattebrottsdatalag

    Betänkande 2016/17:SkU29

    Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

    Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

    Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 3 minuter
    Justering
    2017-05-11
    Bordläggning
    2017-05-12
    Debatt
    2017-05-16
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Tullbrottsdatalag

    Betänkande 2016/17:SkU28

    Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

    Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 18 minuter
    Justering
    2017-05-11
    Bordläggning
    2017-05-12
    Debatt
    2017-05-16
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen

    Betänkande 2016/17:SkU31

    Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

    Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

    Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

    Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 5 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-12
    Debatt
    2017-05-16
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem

    Betänkande 2016/17:SkU27

    Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

    Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

    Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

    Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 41 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-09
    Debatt
    2017-05-10
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

    Betänkande 2016/17:SkU21

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

    De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 49 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-09
    Debatt
    2017-05-10
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Skatteförfarande och folkbokföring

    Betänkande 2016/17:SkU26

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

    Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

    Behandlade dokument
    90
    Förslagspunkter
    27
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    29, 96 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-19
  • Dokument & lagar

    Punktskatter

    Betänkande 2016/17:SkU24

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    24, 83 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-19
  • Dokument & lagar

    Beskattning av företag, kapital och fastighet

    Betänkande 2016/17:SkU23

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    59
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    22, 85 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Mervärdesskatt

    Betänkande 2016/17:SkU25

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 51 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Dokument & lagar

    Inkomstskatt

    Betänkande 2016/17:SkU22

    Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

    Behandlade dokument
    124
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    36, 106 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-30
  • Dokument & lagar

    Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

    Betänkande 2016/17:SkU20

    Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 7 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet

    Betänkande 2016/17:SkU14

    Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

    Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.

    Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 10 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

    Betänkande 2016/17:SkU15

    Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

    Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

    Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 43 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Ändrade bestämmelser om tullsamarbete

    Betänkande 2016/17:SkU13

    Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer

    Utlåtande 2016/17:SkU19

    Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

    Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.

    Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.

    Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-12-08
    Bordläggning
    2016-12-12
    Debatt
    2016-12-13
    Beslut
    2016-12-14
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen

    Utlåtande 2016/17:SkU18

    Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

    EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

    Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-12-08
    Bordläggning
    2016-12-12
    Debatt
    2016-12-13
    Beslut
    2016-12-14
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

    Utlåtande 2016/17:SkU17

    Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

    Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

    Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

    Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-12-08
    Bordläggning
    2016-12-12
    Debatt
    2016-12-13
    Beslut
    2016-12-14