Sök
2 737 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Näringsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Punktskatt och tull
Betänkande 2023/24:SkU13
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 24, 78 minuter
- Justering
- 2024-04-09
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-18
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2023/24:SkU14
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2023/24:NU11
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 29, 97 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Regelförenkling för företag
Betänkande 2023/24:NU10
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 28, 81 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2023/24:SkU15
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 96 minuter
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-04-03
- Debatt
- 2024-04-04
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Elmarknadsfrågor
Betänkande 2023/24:NU9
Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.
Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 60, 152 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
Handelspolitik
Betänkande 2023/24:NU13
EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation.
Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 25, 86 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023
Betänkande 2023/24:SkU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.
Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 33 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
Företag, kapital och fastighet
Betänkande 2023/24:SkU12
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 20, 88 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om att underlätta gränsöverskridande lösningar
Utlåtande 2023/24:NU16
EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att lösa administrativa och juridiska gränshinder som kan finnas mellan länder inom EU. Denna typ av hinder begränsar den fria rörligheten inom unionen och kan därför vara ett problem för den inre marknaden.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Visserligen menar riksdagen att en väl fungerande inre marknad förutsätter att man tar bort hinder vid de inre gränserna. Samtidigt finns på flera håll redan alternativa lösningar på problemen. Därför skulle det passa bättre med en rekommendation än med bindande lagstiftning.
Riksdagen beslutade att lämna dessa synpunkter på förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2023/24:NU8
Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi.
Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 28, 101 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-14
- Debatt
- 2024-02-15
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Immaterialrättsfrågor
Betänkande 2023/24:NU7
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-14
- Debatt
- 2024-02-15
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
2023 års redogörelse för företag med statligt ägande
Betänkande 2023/24:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 11, 53 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa
Utlåtande 2023/24:SkU17
EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 16 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-01-31
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
Betänkande 2023/24:NU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 52 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning
Utlåtande 2023/24:SkU16
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 15 minuter
- Justering
- 2024-01-18
- Bordläggning
- 2024-01-23
- Debatt
- 2024-01-24
- Beslut
- 2024-01-24
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU
Utlåtande 2023/24:SkU10
EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.
Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.
Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen
Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 15 minuter
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2023-12-19
- Debatt
- 2023-12-20
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2023/24:NU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.
Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 35, 116 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2023/24:NU3
Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 143 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Betänkande 2023/24:NU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.
Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 79 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19