Sök
3 521 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Jordbruksutskottet, Justitieutskottet, Kulturutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia
Betänkande 2020/21:JuU36
Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.
Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.
Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2021-05-27
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Barn som bevittnar brott
Betänkande 2020/21:JuU35
Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-05-25
- Debatt
- 2021-05-26
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna
Betänkande 2020/21:JuU33
Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen.
Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-05-25
- Debatt
- 2021-05-26
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2020/21:JuU27
Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:
- Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
- Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
- Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
- Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
- Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
- Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
- Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
- Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik
Betänkande 2020/21:JuU34
Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-05-25
- Debatt
- 2021-05-26
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Politik för konstnärers villkor
Betänkande 2020/21:KrU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor.
Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 12, 74 minuter
- Justering
- 2021-05-06
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2020/21:JuU26
Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:
- utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
- nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
- fler anstaltsplatser
- åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 11, 68 minuter
- Justering
- 2021-05-06
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2020
Betänkande 2020/21:JuU40
Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2020.
Under 2020 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Med anledning av den pågående coronapandemin har även frågor som pandemins påverkan på brottsligheten i EU berörts.
EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2021-04-29
- Bordläggning
- 2021-05-04
- Debatt
- 2021-05-05
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2020/21:JuU25
Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:
- En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
- Utökade möjligheter till husrannsakan.
- Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
- Införande av ett system med kronvittnen.
- Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
- En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
- Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
- Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 45
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 12, 75 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-05-04
- Debatt
- 2021-05-05
- Beslut
- 2021-05-19
- Dokument & lagar
Folkbildningsfrågor
Betänkande 2020/21:KrU10
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.
Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 63 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-28
- Debatt
- 2021-04-29
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2020/21:KrU6
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete.
Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 72 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-28
- Debatt
- 2021-04-29
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
Idrott, friluftsliv och spel
Betänkande 2020/21:KrU2
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.
Motionerna handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 13, 81 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-28
- Debatt
- 2021-04-29
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg
Betänkande 2020/21:JuU14
Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att
- skaffa ett betalningsverktyg på olaglig väg
- förvanska eller skapa ett falskt verktyg som är tänkt att användas
- använda ett betalningsverktyg som är olagligt införskaffat, förvanskat eller falskt.
Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart.
Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.
Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-27
- Debatt
- 2021-04-28
- Beslut
- 2021-04-28
- Dokument & lagar
Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård
Betänkande 2020/21:JuU39
En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.
De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.
Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 72 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-20
- Debatt
- 2021-04-21
- Beslut
- 2021-04-22
- Dokument & lagar
Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering
Betänkande 2020/21:JuU43
För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.
Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.
Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:
- En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
- Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
- Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
- Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
- Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
- Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.
Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 20, 86 minuter
- Justering
- 2021-03-25
- Bordläggning
- 2021-04-06
- Debatt
- 2021-04-07
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter
Betänkande 2020/21:JuU20
Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.
Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2021-03-25
- Bordläggning
- 2021-04-06
- Debatt
- 2021-04-07
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott
Betänkande 2020/21:JuU17
Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att
- utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
- se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
- inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
- se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
- tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.
Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 10, 64 minuter
- Justering
- 2021-03-25
- Bordläggning
- 2021-04-06
- Debatt
- 2021-04-07
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Kultur för alla
Betänkande 2020/21:KrU4
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.
Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2021-03-18
- Bordläggning
- 2021-03-24
- Debatt
- 2021-03-25
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda
Betänkande 2020/21:JuU22
För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.
De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:
- Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
- Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
- Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
- Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.
De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.
Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 10, 48 minuter
- Justering
- 2021-03-18
- Bordläggning
- 2021-03-23
- Debatt
- 2021-03-24
- Beslut
- 2021-03-24
- Dokument & lagar
2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2020/21:JuU19
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2019-30 juni 2020. Regeringen fattade tolv beslut med stöd av lagen under perioden. Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Våren 2020 riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att skydda samhället mot personer som utgör ett säkerhetshot. Nu riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att den föreslagna utredningen ska tillsättas inom tre månader.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 5, 31 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-17