Sök
6 691 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning
Betänkande 2023/24:MJU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.
Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 41, 120 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Statens stöd till trossamfund och civilsamhället
Betänkande 2023/24:KrU7
Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 17, 80 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Det kyrkliga kulturarvet
Betänkande 2023/24:KrU11
I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 8, 47 minuter
- Justering
- 2024-05-28
- Bordläggning
- 2024-06-11
- Debatt
- 2024-06-12
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Tydligare regler för val till Sametinget
Betänkande 2023/24:KU24
Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.
Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.
Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2023/24:KU21
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.
Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.
KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.
KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.
KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 15 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Riksrevisionens årsredovisning för 2023
Betänkande 2023/24:KU17
Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.
Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 2 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder, m.m.
Betänkande 2023/24:KU26
Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.
Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2023
Betänkande 2023/24:KU23
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
Betänkande 2023/24:MJU17
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin.
Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2023/24:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 40, 118 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet
Betänkande 2023/24:KU27
Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.
Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Betänkande 2023/24:KU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.
Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.
Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
Betänkande 2023/24:MJU15
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.
I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 98
- Anföranden och repliker
- 108, 274 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-17
- Debatt
- 2024-05-20
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Minoritetsfrågor
Betänkande 2023/24:KU18
Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 7, 48 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Valfrågor
Betänkande 2023/24:KU12
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.
Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 37 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2023/24:KU11
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.
Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.
JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.
Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.
Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2023/24:MJU14
Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt.
Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 21, 80 minuter
- Justering
- 2024-04-25
- Bordläggning
- 2024-04-29
- Debatt
- 2024-05-02
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2023/24:MJU12
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön.
Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Behandlade dokument
- 86
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 36, 119 minuter
- Justering
- 2024-04-16
- Bordläggning
- 2024-04-19
- Debatt
- 2024-04-22
- Beslut
- 2024-04-24
- Dokument & lagar
Kultur för alla
Betänkande 2023/24:KrU10
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller.
Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2024-04-16
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-24
- Dokument & lagar
Spelfrågor
Betänkande 2023/24:KrU9
Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 33, 88 minuter
- Justering
- 2024-04-16
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-24