Sök

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 171 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-17

Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

42, 86 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-13

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen gjorde sex tillkännagivanden till regeringen om olika frågor inom området yrkestrafik:

• Regeringen bör beakta behovet av att stärka och samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt se över behovet av bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter. Med cabotage avses i det här fallet, något förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett företag som är registrerat i ett annat land.
• Regeringen bör beakta behovet av kraftigare böter och sanktioner för transportföretag och förare som inte följer gällande regler. Dessutom bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som gör det möjligt för polisen att på ett effektivare sätt tillfälligt hindra fordon från att köra vidare, till exempel genom att låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning.
• Regeringen bör verka för att de sociala villkoren inom åkerinäringen säkras vid en eventuell översyn av EU-reglerna om cabotagetransporter. Dessutom bör regeringen begära ett tillfälligt uppehåll för cabotagetransporter om regeringen inte lyckas komma till rätta med överträdelserna av gällande regler.
• Ansvaret för den som beställer en transport bör skärpas. Regeringen bör även se till att det tas fram ett beräkningsunderlag som visar vad som är en rimlig kostnad för en transport som görs enligt gällande regler och avtal.
• Regeringen bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandena i åkeribranschen till följd av så kallade falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag.
• Regeringen bör skynda på arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om yrkestrafik.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Beredning

2014-03-13

Justering

2014-04-01

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Företag som bedriver postverksamhet och postombud ska kunna lämna ut körkort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får tala om hur det ska gå till när körkort lämnas ut och vilka företag som får göra det. De nya reglerna ska förenkla utlämnandet av körkort.

Den nya bestämmelserna ska gälla från den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-26

Riksdagen uppmanade regeringen att så snart som möjligt lämna förslag på skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning. Dagens bestämmelser om användning av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning vid bilkörning är inte tillräckligt tydliga. Bakgrunden är att många trafikolyckor orsakas av att bilförare varit ouppmärksamma på grund av mobilanvändning. Det är inte acceptabelt att till exempel skicka sms, ägna sig åt sociala medier eller surfa på webben samtidigt som man kör bil, anser trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut. Till grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger motioner från bland annat Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om andra frågor som rör trafiksäkerhet.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

26

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

34, 134 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kollektivtrafik. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om kollektivtrafiklagen, ökad kollektivtrafik, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, biljettsystem och resandestatistik. Andra motioner handlar om färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning, nya kollektivtrafiksystem och Gotlandstrafiken.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

25, 98 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 62 minuter

Beredning

2013-12-12

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om cykeltrafik. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med cykelfrågor och gett myndigheter olika uppdrag. Dessutom pågår olika försöksverksamheter. Motionerna handlar bland annat om förändringar i infrastrukturen och andra åtgärder som främjar cykling samt trafikregler för cykling.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 68 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut. Samtidigt anpassas lagstiftningen till ett EU-direktiv. De nya reglerna ska bland annat tillämpas på två nya broar i Motala och Sundsvall. Trafikutskottet ser allvarligt på de motsättningar som uppstått mellan staten och de två kommunerna om hur infrastrukturavgifterna föreslås beräknas på de nya broarna, men är tillfreds med de lösningar som har uppnåtts för att lösa motsättningarna. Utskottet noterar också att regeringens förslag tyvärr inte innehåller något förslag om att utländska fordon ska betala vägavgifter. Regeringen har meddelat att avsikten är att motsvarande regler för utländska fordon ska finnas senast från årsskiftet 2015. Utskottet är tillfreds med detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 82 minuter

Beredning

2013-11-19

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-02-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om sjöfartsfrågor. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfart och sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet.

Riksdagen konstaterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det pågår också ett aktivt arbete i Sverige och internationellt för att förbättra miljö- och klimatutvecklingen inom sjöfarten. Regeringen har vidare för avsikt att presentera en maritim strategi.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Beredning

2013-12-03

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-02-05

Det svenska systemet för elektroniska vägtullar ska anpassas till nya EU-bestämmelser. Den nya lagen gäller den typ av elektroniska vägtullssystem där fordon registreras med hjälp av utrustning som är installerad i bilen eller bussen, en så kallad transponder. För närvarande används den här lösningen på Öresundsbron och Svinesundsbron. På sikt är det också tänkt att elektroniska vägtullar ska kunna användas på de nya broar som byggs i Motala på riksväg 50 och i Sundsvall på E4.

Syftet med EU-anpassningen är att samma transpondrar ska fungerar i elektroniska vägtullssystem runt om i Europa. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som rör förmedlingen av vägtullsavgifter samt tekniska krav på vägtullssystem och den utrustning som installeras i fordonet. Ett register över vägtullsområden och de företag som förmedlar betalningen ska också införas. Den nya lagen gäller från den 1 mars 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-11-19

Justering

2013-12-12

Debatt

2013-12-17

Beslut

2013-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,4 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2014. Mest pengar går till att vidmakthålla och utveckla statens transportinfrastruktur.

Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredovisningen. Utskottet har också följt upp statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets uppföljning visar på är det viktigt att regeringen fortsätter att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

76, 264 minuter

Beredning

2013-11-05

Justering

2013-12-05

Debatt

2013-12-17

Beslut

2013-12-17

Reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har hittills havssjöfartsregler gällt för all fartygstrafik. I och med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är till exempel älvar, strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor.

Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och som har annat giltigt certifikat.

Riksdagen anser att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för att införa EU:s regler om inre vattenvägar. Införandet av EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en utveckling av sjötransporterna i Sverige, menar riksdagen.­

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om postservice och grundläggande betaltjänster. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.

Riksdagen tycker att syftet är gott men vänder sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Riksdagen anser att det finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, anser riksdagen.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05