Sök
5 299 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Arbetsmarknadsutskottet, Jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, Skatteutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter
Utlåtande 2023/24:AU11
EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.
EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.
Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2024
Betänkande 2023/24:SkU29
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.
Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.
Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 19 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Europas behov av digital infrastruktur
Utlåtande 2023/24:TU20
Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.
Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.
Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.
Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.
Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2023/24:TU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Behandlade dokument
- 197
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 41, 125 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Justerad skatt på tobak och nikotin
Betänkande 2023/24:SkU27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato
Betänkande 2023/24:SkU26
Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 1 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU17
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.
Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 32, 115 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Digitaliserings- och postfrågor
Betänkande 2023/24:TU16
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024.
Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 24, 89 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter
Betänkande 2023/24:SkU28
Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.
I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.
Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 29, 71 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-12
- Debatt
- 2024-06-13
- Beslut
- 2024-06-13
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Betänkande 2023/24:AU10
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.
Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 67 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-12
- Debatt
- 2024-06-13
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster
Betänkande 2023/24:AU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Betänkande 2023/24:TU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 67 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2023/24:SkU11
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 34
- Anföranden och repliker
- 28, 107 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Betänkande 2023/24:SkU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.
Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.
Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.
Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 58 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Betänkande 2023/24:SkU24
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.
Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.
Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.
De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 31 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU14
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 31, 101 minuter
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-22
- Debatt
- 2024-05-23
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen
Betänkande 2023/24:SkU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd
Betänkande 2023/24:SkU21
För att säkerställa att bestämmelserna om investeraravdrag även i fortsättningen är förenliga med EU:s regler har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Investeraravdraget är ett statligt stöd som infördes 1 december 2013 för att stimulera tillgången av kapital för mindre företag. Den nya anpassningen innebär bland annat att gränsvärdet för när en förvärvad verksamhet ska beaktas vid bedömningen sänks från 25 procent eller mer av företagets verksamhet till 10 procent eller mer av verksamheten.
Anpassningen motiveras av att EU-kommissionen beslutat om ändringar i den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Rätt till uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon
Betänkande 2023/24:TU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ett elektroniskt vägtullssystem är ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde, till exempel genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt.
Ändringarna handlar bland annat om att genomföra delar av det så kallade EETS-direktivet som rör det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (European Electronic Toll Service, EETS). Systemet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika elektroniska vägtullssystem i Europa.
Ändringarna innebär bland annat att de som tar ut avgifter ska kunna få uppgifter om de som betalar och deras fordon. Syftet är att underlätta avgiftsupptagares kontakt med respektive skatteverk.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2023/24:AU7
Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 61, 176 minuter
- Justering
- 2024-05-07
- Bordläggning
- 2024-05-14
- Debatt
- 2024-05-15
- Beslut
- 2024-05-15