Sök

Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem.

Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare.

Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 100 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021, om civilt försvar, fredstida krisberedskap och skydd mot olyckor. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

31

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

13, 79 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förarbevis för vattenskoter ska kunna återkallas tillfälligt. Detta om det finns misstankar att föraren har gjort sig skyldig till brott som allvarligt påverkar sjösäkerheten. Förarbeviset ska dras in om det framstår som sannolikt att föraren kommer att bli att dömd i ärendet.

Förslaget innebär att vattenskoterförare kommer omfattas av liknande regler som gäller körkort för fordon eller förarbevis för snöskoter. Den vattenskoterförare som inte överlämnar ett förarbevis som har återkallats tillfälligt ska dömas till penningböter.

Lagändringen börjar gälla den 15 maj 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om sjöfartsfrågor. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter samt vissa miljö- och klimatfrågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

22

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

16, 92 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området - det så kallade fjärde järnvägspaketet - införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor:

• Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm-Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet.
• Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar.

Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm-Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

20

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2022-03-29

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Regeringen bör skyndsamt göra nödvändiga förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar. Detta för att minska de personskador och parkeringsproblem som har ökat kraftigt i framför allt stadsmiljöer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen.

Tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade cirka 115 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om cykelfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

För att anpassa svenska regler till EU-regler om elektroniska system för vägtullar har regeringen föreslagit flera lagändringar, bland annat i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras. Registrering ska antingen göras genom utrustning som finns i fordonet eller att fordonets registreringsskylt läses av automatiskt. En annan ändring är att de olika aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet får vissa nya eller ändrade skyldigheter.

Ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-03-31

Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen anser att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.

I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga. Brister har setts i planering, analys, styrning och genomförande. Detta har lett till att arméförbandens möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats. Dessutom råder det fortfarande oklarhet kring hur de ska utformas med personal och materiel för att möta en kvalificerad motståndare.

Regeringen håller delvis med Riksrevisionen men redovisar i skrivelsen att den har genomfört flera åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till regeringen.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 56 minuter

Justering

2022-02-15

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2020 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns dock tydliga regler för signalspaning för att skydda den enskildas personliga integritet.

Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Även inspektionsförberedelserna med FRA har fungerat väl under året. På grund av coronapandemin genomfördes inte vissa av granskningarna under 2020 och planerades istället att genomföras under 2021.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2022-02-15

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

16

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor.

I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU.
• Regeringen bör se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att de kan utföra snöröjning i rimlig tid, både åt staten och åt privata vägsamfälligheter.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

25

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

25, 119 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17