Sök

Avdelning
Hoppa till filter

3 455 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Jordbruksutskottet, Sammansatta justitie- och socialutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, Skatteutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg

    Betänkande 2023/24:TU11

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar.

    Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp.

    Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.

    Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Yrkestrafik och taxi

    Betänkande 2023/24:TU9

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.

    Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    31, 103 minuter
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap

    Betänkande 2023/24:TU10

    Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-29
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2023/24:TU7

    Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

    Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    18, 76 minuter
    Justering
    2024-02-13
    Bordläggning
    2024-02-28
    Debatt
    2024-02-29
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om en gemensam digital ingång

    Betänkande 2023/24:TU8

    Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.

    Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-13
    Bordläggning
    2024-02-28
    Debatt
    2024-02-29
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2023/24:TU6

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    40, 114 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa

    Utlåtande 2023/24:SkU17

    EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 16 minuter
    Justering
    2024-01-25
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2023/24:TU5

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

    Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

    Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    25, 90 minuter
    Justering
    2024-01-16
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

    Utlåtande 2023/24:SkU16

    EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2024-01-18
    Bordläggning
    2024-01-23
    Debatt
    2024-01-24
    Beslut
    2024-01-24
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

    Utlåtande 2023/24:SkU10

    EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

    Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

    Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

    Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Betänkande 2023/24:TU1

    Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

    Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    92, 244 minuter
    Justering
    2023-12-05
    Bordläggning
    2023-12-12
    Debatt
    2023-12-13
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

    Betänkande 2023/24:SkU6

    Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

    Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

    Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-12
    Debatt
    2023-12-13
    Beslut
    2023-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2023/24:SkU1

    Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

    Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2023-11-30
    Bordläggning
    2023-12-05
    Debatt
    2023-12-06
    Beslut
    2023-12-07
  • Dokument & lagar

    Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

    Betänkande 2023/24:SkU8

    Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 41 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-29
  • Dokument & lagar

    Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

    Betänkande 2023/24:SkU7

    Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

    Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 91 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU

    Betänkande 2023/24:SkU5

    Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU. Reglerna handlar om att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna.

    De nya EU-reglerna innebär att Sverige behöver göra vissa ändringar i inkomstskattelagen, skatteförfarandelagen och lagen om avkastningsskatt på pensioner. Därför har regeringen presenterat ett antal lagförslag som bland annat handlar om verksamhetsavyttring, avsättning till periodiseringsfond och möjligheter till anstånd vid utflyttningsbeskattning.

    Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag, som börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike

    Betänkande 2023/24:SkU4

    Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.

    Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.

    De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-09
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
  • Dokument & lagar

    Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg

    Betänkande 2023/24:TU4

    Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.

    Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.

    Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-07
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post

    Betänkande 2023/24:TU3

    Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.

    Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-07
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

    Utlåtande 2023/24:SkU9

    EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.

    Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.

    Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.

    Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 14 minuter
    Justering
    2023-10-19
    Bordläggning
    2023-10-24
    Debatt
    2023-10-25
    Beslut
    2023-10-25
Bevaka via RSS