Sök

Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.

Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

18

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

De regler som gäller på spelmarknaden har förändrats och det skapar en ny situation för bland annat hästnäringen. Spelmarknadsutredningen har fått i uppdrag att bland annat analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen och ska lämna sina förslag senast den 31 oktober 2020. Riksdagen anser att utredningen bör lämna sina förslag snarast, men senast under hösten 2020 och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade cirka 70 motioner om spelfrågor från allmänna motionstiderna 2018 och 2019. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2018, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kunskap och information om barns rättigheter, förebyggande arbete mot tvångsgifte och barnäktenskap, mötesplatser för hbtq-ungdomar, barn och unga på nätet, villkoren för barn- och ungdomsorganisationer samt barns och ungas rätt till kultur.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010-2018. Riksrevisionen gör bedömningen att styrningen har blivit tydligare och att den är långsiktig. Däremot menar revisionen att styrningen inte är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformer som institutionerna har och rekommenderar regeringen att se över hur styrningen av stiftelserna och de statliga bolagen inom kulturområdet går till.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex sett till de olika verksamhets- och finansieringsformer som finns och att det därför är viktigt att regelbundet följa upp styrningsfrågor inom området. Riksdagen anser dock, liksom regeringen, att styrningen är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformerna.

Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2019 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår med det så kallade mobilitetspaketet, samt med en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Motionerna handlar exempelvis om genomförande av olika översyner, samt frågor kopplat till tillsyn och kontroller inom området.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2020-01-28

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2020-01-21

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 167 minuter

Justering

2019-12-03

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-12

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

44, 127 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-04

Debatt

2019-12-05

Beslut

2019-12-05

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2019-11-19

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-13

Debatt

2019-11-14

Beslut

2019-11-14

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

60, 203 minuter

Justering

2019-10-17

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2019-09-19

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-09-12

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

• vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
• arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
• tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta två nya lagar om personuppgiftsbehandling och fordonsregistrering på vägtrafikområdet. De nya lagarna, vägtrafiklagen och lagen om fordons registrering och användning, ersätter lagen om vägtrafikregister.

Lagförslagen syftar till att modernisera den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet och att anpassa den till EU:s dataskyddsförordning. Vägtrafiklagen har i uppgift att reglera personuppgiftsbehandling när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Lagen om fordons registrering och användning kommer att reglera förutsättningarna för ett fordons registrering och användning.

Riksdagen anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bland annat kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt. De nya lagarna och de följdändringar som föreslås i andra lagar börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2019-05-14

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28