Sök

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

24

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

49, 149 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar.

Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp.

Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.

Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.

Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 134 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

40, 114 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

25, 90 minuter

Justering

2024-01-16

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

92, 244 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om

• att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
• att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.

Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.

Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.

Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.

Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

44, 119 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20