Dokument & lagar (356 träffar)

Betänkande 2016/17:MJU17

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU17 (pdf, 228 kB)

Betänkande 2016/17:MJU16

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU16 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2016/17:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UbU15 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2016/17:AU8

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU8 (pdf, 217 kB)

Betänkande 2016/17:AU7

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt.  Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 22
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU7 (pdf, 614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2016/17:FiU19

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU19 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2016/17:AU16

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift. Det anser riksdagen.

Den 22 juni 2016 tillsatte regeringen en utredning som nu går under namnet Arbetsmarknadsutredningen. Utredningens uppdrag är att se över hur statens agerande och Arbetsförmedlingens uppdrag ska se ut för att bidra till att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetsmarknadsutredningen ska presentera sina resultat senast den 31 januari 2019.

Riksdagen vill nu att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Enligt riksdagen bör utredningen ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker att jobbmatchningen i framtiden bör skötas av andra aktörer och att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska ansvara för myndighetsutövning, till exempel anvisa till ett program eller bevilja en insats.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-16

Betänkande 2016/17:AU16 (pdf, 225 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmarknadsutredningen

Betänkande 2016/17:SoU14

Regeringen har föreslagit att regler om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska ändras för att anpassas till EU-regler. Reglerna gäller bland annat förfaranden för att kontrollera att kvalitets- och säkerhetsnormerna vid import av vävnader och celler är likvärdiga med normerna som gäller för vävnader och celler som hanteras inom EU.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 29 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:SoU14 (pdf, 1040 kB)

Betänkande 2016/17:SkU20

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU20 (pdf, 3003 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Betänkande 2016/17:FiU37

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU37 (pdf, 208 kB)

Betänkande 2016/17:SoU12

Socialutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel.

Riksrevisionen tycker att Läkemedelsverket har prioriterat ner sitt arbete med läkemedelssäkerhet. Det innebär att de testresultat som läkemedelsindustrin lyfter fram och publicerar får stort inflytande. Riksrevisionen tycker också att det är problematiskt att myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet i hög grad förlitar sig på läkemedelsindustrins publicerade studier när de tar fram riktlinjer för hälso- och sjukvården. Enligt revisionen bör myndigheterna hitta information som balanserar upp läkemedelsindustrins studier eftersom positiva resultat publiceras oftare än negativa.

Riksrevisionen tycker att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp sitt säkerhetsarbete. Men regeringen anser att det är Läkemedelsverket självt som ska prioritera bland sina uppgifter. Regeringen delar inte heller uppfattningen att det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt för att motverka läkemedelsindustrins informationsövertag. Regeringen menar att myndigheterna är väl medvetna om den skevhet som kan finnas när det gäller läkemedelsindustrins studier.

Socialutskottet delar regeringens uppfattning om Läkemedelsverkets säkerhetsarbete och myndigheternas arbete med information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:SoU12 (pdf, 235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel

Betänkande 2016/17:SoU6

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 18
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:SoU6 (pdf, 717 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2016/17:FöU5

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU5 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Utlåtande 2016/17:UbU13

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande som innehåller förslag om en rymdstrategi för Europa. Strategin innehåller fyra strategiska mål, och för varje mål anger kommissionen ett antal åtgärder. De fyra målen är:

  • största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi
  • en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft
  • ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden
  • en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

Utbildningsutskottet som har granskat meddelandet ser positivt på kommissionens förslag på rymdstrategi. Utskottet betonar att rymdindustrin kan ha betydelse för tillväxt och jobb inom många områden och sektorer framöver. Det finns enligt utskottet en stor och outnyttjad potential när det gäller användningen av rymdtjänster och rymddata som behöver utnyttjas bättre. Utskottet nämner också jordobservationsprogrammet Copernicus potential att bidra till miljö- och klimatmål. Några andra av utskottets synpunkter är:

  • Strategin bör vara öppen för möjligheten att fler europeiska rymdhamnar för sattelituppskjutning, såsom Esrange, etableras.
  • Det är viktigt att samarbetet mellan EU och Europeiska rymdorganisationen blir effektivt i framtiden
  • I framtagandet av en rymdstrategi för Europa är det viktigt att bevaka skyddet för den personliga integriteten.
  • EU bör kontrollera och vara restriktiv med kostnaderna för att genomföra strategin.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Utlåtande 2016/17:UbU13 (pdf, 1426 kB) Webb-tv debatt om förslag: En rymdstrategi för Europa

Betänkande 2016/17:UbU10

Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.

En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:UbU10 (pdf, 342 kB) Webb-tv debatt om förslag: En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Betänkande 2016/17:TU9

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.

Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 10
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:TU9 (pdf, 2405 kB) Webb-tv debatt om förslag: Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur

Betänkande 2016/17:SkU14

Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.

Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU14 (pdf, 2634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet

Utlåtande 2016/17:NU22

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Utlåtande 2016/17:NU22 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

Betänkande 2016/17:NU9

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:NU9 (pdf, 527 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Betänkande 2016/17:MJU9

Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU9 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd