Dokument & lagar (356 träffar)

Betänkande 2016/17:FöU9

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU9 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åldersgräns för kosmetiska solarier

Betänkande 2016/17:AU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 15
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:AU6 (pdf, 489 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2016/17:SkU15

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU15 (pdf, 422 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Betänkande 2016/17:SkU13

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU13 (pdf, 466 kB)

Betänkande 2016/17:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU11 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2016/17:FöU6

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU6 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2016/17:FiU25

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, staten som arbetsgivare, samkörning av lägenhetsregistret, statens fastigheter och statlig mark.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av pågående arbete och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU25 (pdf, 357 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Betänkande 2016/17:CU8

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 12
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:CU8 (pdf, 484 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insolvens- och utsökningsrätt

Betänkande 2016/17:NU10

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elanvändare ska få rätt att få sin elförbrukning per timme redovisad utan att betala extra för det.

Dessutom ska regeringen få rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:NU10 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2016/17:UU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.

Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 21
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:UU5 (pdf, 4956 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030

Betänkande 2016/17:SoU11

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-23 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SoU11 (pdf, 753 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Betänkande 2016/17:JuU9

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:JuU9 (pdf, 2792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Transporter av frihetsberövade

Betänkande 2016/17:UbU11

Riksdagen godkänner Ryssland som delägare i forskningsanläggningen European Synchrotron Radiation Facility, ESRF. Det är en anläggning i Frankrike där forskare undersöker struktur hos material och molekyler med hjälp av röntgenljus. Flera länder samarbetar kring forskningsanläggningen och tolv länder är i dag parter i den konvention som styr samarbetet.

Om Ryssland få tillträde till konventionen innebär det för svensk del att bidraget till anläggningens driftkostnader minskar något.

Regeringen anser att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Ryssland som ny deltagare i samarbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:UbU11 (pdf, 1306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Betänkande 2016/17:MJU10

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU10 (pdf, 436 kB)

Betänkande 2016/17:MJU7

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 30
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU7 (pdf, 772 kB) Webb-tv debatt om förslag: Giftfri vardag

Betänkande 2016/17:JuU10

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:JuU10 (pdf, 2472 kB)

Utlåtande 2016/17:FiU38

Riksdagen anser att EU-kommissionens ändringsförslag av regler som handlar om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen lämnade därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande där denna synpunkt beskrivs.

Efter finanskrisen infördes nya kapitaltäckningsregler på EU-nivå för att värna den finansiella stabiliteten. EU-kommissionen vill nu ändra i en del av de här reglerna för att ytterligare stärka finanssektorn.

Kapitaltäckningsreglerna handlar bland annat om vilka krav som ställs på banker och andra institut när det gäller risk- och kapitalhantering. I reglerna tydliggörs det också vilka befogenheter tillsynsmyndigheterna har. Det är bland annat i dessa regler som EU-kommissionen nu vill ändra. Tillsynsmyndigheterna ska inte få ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, vilket de får i dag. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet i den här typen av frågor.

Riksdagen anser att de föreslagna begräsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. Riksdagen menar att de föreslagna reglerna går onödigt långt i förhållande till det man vill uppnå och att EU-förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Därför lämnar riksdagen in ett motiverat yttrande kring detta till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-23 Beslut: 2017-03-01

Utlåtande 2016/17:FiU38 (pdf, 236 kB)

Betänkande 2016/17:FiU28

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.

IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.

Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU28 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2016/17:FiU26

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.

I mars 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen och efterfrågade hårdare arbete för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen noterar nu att regeringen ännu inte återkommit i den här frågan.

Därför vill riksdagen återigen framhålla vikten av en mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-23 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:FiU26 (pdf, 407 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Betänkande 2016/17:AU5

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 16
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:AU5 (pdf, 3577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid m.m.