Sök
63 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, Finansutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2016/17:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet, som berett ärendet, välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.
BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.
Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.
Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.
Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:
- Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
- Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 42, 157 minuter
- Justering
- 2017-06-15
- Bordläggning
- 2017-06-20
- Debatt
- 2017-06-21
- Beslut
- 2017-06-21
- Dokument & lagar
Årsredovisning för staten 2016
Betänkande 2016/17:FiU34
Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.
Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2017-06-15
- Bordläggning
- 2017-06-20
- Debatt
- 2017-06-21
- Beslut
- 2017-06-21
- Dokument & lagar
Vårändringsbudget för 2017
Betänkande 2016/17:FiU21
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.
Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2017-06-15
- Bordläggning
- 2017-06-20
- Debatt
- 2017-06-21
- Beslut
- 2017-06-21
- Dokument & lagar
En livsmedelsstrategi för Sverige
Betänkande 2016/17:MJU23
Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
- Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
- Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
- Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
- Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
- Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
- Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 118
- Anföranden och repliker
- 62, 154 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige
Betänkande 2016/17:MJU24
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 60, 206 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar
Betänkande 2016/17:FiU40
Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.
Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2016/17:MJU22
Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 20, 76 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014-2016
Betänkande 2016/17:FiU24
Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.
Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.
När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.
Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.
Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 22 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Bemyndigande om avfallsförebyggande åtgärder och sanktioner avseende otillåten insamling av elavfall
Betänkande 2016/17:MJU20
Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.
Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
- Dokument & lagar
Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Betänkande 2016/17:MJU21
Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.
Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-02
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Arbetsrättsliga villkor vid upphandling
Betänkande 2016/17:FiU31
I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.
Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.
Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-02
- Debatt
- 2017-05-03
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2016/17:MJU14
Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Riksbankens förvaltning 2016
Betänkande 2016/17:FiU23
Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.
Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 6
- Justering
- 2017-04-20
- Bordläggning
- 2017-04-25
- Debatt
- 2017-04-26
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2016/17:MJU15
Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 28, 104 minuter
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden
Betänkande 2016/17:MJU19
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.
Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.
Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.
Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.
Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2016/17:MJU13
Riksdagen sa nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 14
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter
Betänkande 2016/17:FiU30
En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.
I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2016/17:MJU12
Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.
Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.
Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 79 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer
Betänkande 2016/17:MJU18
Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.
Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.
När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.
Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader
Betänkande 2016/17:FiU39
Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader. I rapporten har Riksrevisionen granskat SCB:s (Statistiska centralbyrån) förutsättningar att lämna ut data till den internationella forskningsdatabasen LIS, Luxembourg Income Study. Databasen består av mikrodata om skatter, socialförsäkringar och bidrag för medborgare i 47 länder.
Riksrevisionen bedömer att intresset för frågor som handlar om inkomstfördelning har ökat och att det är viktigt att uppgifter från svenska myndigheter finns med i databasen. SCB har tidigare levererat uppgifter till LIS, men på grund av rättsliga skäl har det inte gjorts de senaste tio åren. Riksrevisionen anser därmed att nya lösningar för att kunna dela med sig av uppgifterna bör tas fram. Regeringen håller med och ska reda ut hur SCB på nytt kan ges förutsättningar att lämna information till LIS.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-29
- Debatt
- 2017-03-30
- Beslut
- 2017-03-30