Sök

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.

Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.

Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 57 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.

Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.

Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-14

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 35 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.

Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.

Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.

Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-16

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

17

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

30, 128 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 74 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-04

Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

30, 128 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

30, 128 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

Regeringen har presenterat inriktningen på forskningspolitiken för de närmaste tio åren. Regeringen har också beskrivit de satsningar som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2017, bland annat de nationella forskningsprogrammen.

Regeringen kommer att avskaffa utbildningsbidraget för doktorander från och med den 1 juli 2017 och Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från den 1 januari 2018. Regeringens beslut innebär att flera lagar behöver ändras. Riksdagen sa ja till detta.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att verka för ett ökat samarbete mellan högskoleutbildningar och arbetsmarknaden . Målet är att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska bli bättre matchad.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

54

Reservationer

85 

Anföranden och repliker

54, 190 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande som innehåller förslag om en rymdstrategi för Europa. Strategin innehåller fyra strategiska mål, och för varje mål anger kommissionen ett antal åtgärder. De fyra målen är:

• största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi
• en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft
• ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden
• en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

Utbildningsutskottet som har granskat meddelandet ser positivt på kommissionens förslag på rymdstrategi. Utskottet betonar att rymdindustrin kan ha betydelse för tillväxt och jobb inom många områden och sektorer framöver. Det finns enligt utskottet en stor och outnyttjad potential när det gäller användningen av rymdtjänster och rymddata som behöver utnyttjas bättre. Utskottet nämner också jordobservationsprogrammet Copernicus potential att bidra till miljö- och klimatmål. Några andra av utskottets synpunkter är:

• Strategin bör vara öppen för möjligheten att fler europeiska rymdhamnar för sattelituppskjutning, såsom Esrange, etableras.
• Det är viktigt att samarbetet mellan EU och Europeiska rymdorganisationen blir effektivt i framtiden
• I framtagandet av en rymdstrategi för Europa är det viktigt att bevaka skyddet för den personliga integriteten.
• EU bör kontrollera och vara restriktiv med kostnaderna för att genomföra strategin.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02