Sök
19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, 2011/12, Haddad, Roger (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program
Betänkande 2016/17:JuU15
Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.
Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 14, 63 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2016/17:JuU16
Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
- Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
- Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
- Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
- Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
- Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
- Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
- Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.
- Behandlade dokument
- 111
- Förslagspunkter
- 46
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 29, 94 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott
Betänkande 2016/17:JuU14
Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 47 minuter
- Justering
- 2017-04-20
- Bordläggning
- 2017-04-25
- Debatt
- 2017-04-26
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2016/17:JuU20
Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 11, 56 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-05-02
- Debatt
- 2017-05-03
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2016/17:JuU18
I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.
Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 112
- Förslagspunkter
- 68
- Reservationer
- 59
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2016/17:JuU21
Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
- Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
- Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 15, 51 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft
Betänkande 2016/17:UbU12
Regeringen har presenterat inriktningen på forskningspolitiken för de närmaste tio åren. Regeringen har också beskrivit de satsningar som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2017, bland annat de nationella forskningsprogrammen.
Regeringen kommer att avskaffa utbildningsbidraget för doktorander från och med den 1 juli 2017 och Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från den 1 januari 2018. Regeringens beslut innebär att flera lagar behöver ändras. Riksdagen sa ja till detta.
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att verka för ett ökat samarbete mellan högskoleutbildningar och arbetsmarknaden . Målet är att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska bli bättre matchad.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 54
- Reservationer
- 85
- Anföranden och repliker
- 54, 190 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2016/17:JuU19
Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-29
- Debatt
- 2017-03-30
- Beslut
- 2017-03-30
- Dokument & lagar
Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang
Betänkande 2016/17:JuU8
Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.
Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 10, 49 minuter
- Justering
- 2017-01-19
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp
Betänkande 2016/17:JuU5
Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:
- öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
- utveckla kunskapen inom området
- förebygga och hindra brott mot barn
- ge barn det stöd de behöver.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 25, 80 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Betänkande 2016/17:JuU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).
Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om
- en lokalt förankrad polis
- fler områdespoliser och kommunpoliser
- vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
- mer praktik i polisutbildningen
- brott mot äldre
- statistik om brott mot äldre
- kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
- åtgärder mot bedrägeribrott
- Behandlade dokument
- 95
- Förslagspunkter
- 67
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 87, 206 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor
Betänkande 2011/12:KU17
Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.
Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 52 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Vissa åtgärder mot illegala vapen
Betänkande 2011/12:JuU22
Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.
Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.
Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 16, 58 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2010
Betänkande 2011/12:JuU19
I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 14 minuter
- Justering
- 2012-02-16
- Debatt
- 2012-02-29
- Beslut
- 2012-02-29
- Dokument & lagar
2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2011/12:JuU18
Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 28 minuter
- Justering
- 2012-02-02
- Debatt
- 2012-02-15
- Beslut
- 2012-02-16
- Dokument & lagar
Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott
Betänkande 2011/12:JuU7
Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.
Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 30 minuter
- Justering
- 2012-01-24
- Debatt
- 2012-02-01
- Beslut
- 2012-02-01
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel
Betänkande 2011/12:JuU12
Riksdagens beslutade om att de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2013 istället för som nu fram till utgången av 2012. Det gäller lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 26, 60 minuter
- Justering
- 2011-12-01
- Debatt
- 2012-01-25
- Beslut
- 2012-01-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2011/12:KU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 39, 122 minuter
- Beredning
- 2011-10-11
- Justering
- 2011-11-22
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag till gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna
Utlåtande 2011/12:JuU13
EU-kommissionen har föreslagit ändringar i en förordning som innebär att det är EU som ska bestämma om ett land tillfälligt kan återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. Idag kan medlemsländerna vid förutsebara fall och oförutsedda händelser som rör exempelvis hot mot landets säkerhet eller allmänna ordning återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. EU-kommissionen menar att det då finns risk för att den fria rörligheten begränsas till följd av enskilda länders beslut. Justitieutskottet har granskat förslaget och är positivt till gemensamma regler. Utskottet menar dock att länderna ska ha kvar beslutsrätten om när gränskontroller ska införas och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Riksdagen beslutade om att be kommissionen att ändra i den föreslagna förordningen.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 44 minuter
- Justering
- 2011-10-27
- Debatt
- 2011-11-09
- Beslut
- 2011-11-09