Sök

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 63 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

14, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

35, 124 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Beredning

2011-11-15

Justering

2011-11-29

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01