Dokument & lagar (44 träffar)

Utlåtande 2016/17:UU18

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Utlåtande 2016/17:UU18 (pdf, 2930 kB)

Betänkande 2016/17:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UU10 (pdf, 13777 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Betänkande 2016/17:UFöU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UFöU5 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)

Betänkande 2016/17:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-08

Betänkande 2016/17:UFöU3 (pdf, 272 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2016/17:UFöU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-08

Betänkande 2016/17:UFöU4 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2016/17:UU9

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:UU9 (pdf, 248 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2016/17:UU3

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-01

Betänkande 2016/17:UU3 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2016/17:UU15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:UU15 (pdf, 725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik

Betänkande 2016/17:UU13

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:UU13 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2016/17:UU17

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016.

Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU17 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Betänkande 2016/17:UU16

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU16 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2016/17:UU11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:UU11 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd

Utlåtande 2016/17:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.

Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.

Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Utlåtande 2016/17:UU4 (pdf, 7832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2017

Betänkande 2016/17:UU12

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UU12 (pdf, 238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsulär krisberedskap

Betänkande 2016/17:UU8

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-23 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:UU8 (pdf, 381 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet

Betänkande 2016/17:UU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.

Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 21
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:UU5 (pdf, 4956 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030

Betänkande 2016/17:UU14

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:UU14 (pdf, 239 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2016/17:UFöU2

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-14

Betänkande 2016/17:UFöU2 (pdf, 313 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2016/17:UFöU1

Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-14

Betänkande 2016/17:UFöU1 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2016/17:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 13
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-08 Beslut: 2016-12-08

Betänkande 2016/17:UU2 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Paginering