Sök

Avdelning
Hoppa till filter

39 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, 2012/13, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2016

    Betänkande 2016/17:UbU24

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

    Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.

    Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-06-15
    Bordläggning
    2017-06-19
    Debatt
    2017-06-20
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

    Betänkande 2016/17:UbU23

    En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.

    Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 57 minuter
    Justering
    2017-06-13
    Bordläggning
    2017-06-16
    Debatt
    2017-06-19
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    En försöksverksamhet med branschskolor

    Betänkande 2016/17:UbU21

    En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.

    Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.

    Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 44 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-14
  • Dokument & lagar

    En skyldighet att erbjuda lovskola

    Betänkande 2016/17:UbU22

    Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

    En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 35 minuter
    Justering
    2017-05-30
    Bordläggning
    2017-06-02
    Debatt
    2017-06-07
    Beslut
    2017-06-07
  • Dokument & lagar

    Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

    Betänkande 2016/17:UbU20

    Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.

    Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.

    Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 45 minuter
    Justering
    2017-05-18
    Bordläggning
    2017-05-30
    Debatt
    2017-05-31
    Beslut
    2017-05-31
  • Dokument & lagar

    Det livslånga lärandet inom högre utbildning

    Betänkande 2016/17:UbU9

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.

    Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-05-16
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Skolväsendet - lärare och elever

    Betänkande 2016/17:UbU18

    En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

    Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

    I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

    Behandlade dokument
    70
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    25 
    Anföranden och repliker
    30, 128 minuter
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-03
    Debatt
    2017-05-04
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Vuxenutbildningen

    Betänkande 2016/17:UbU16

    Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 74 minuter
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-03
    Debatt
    2017-05-04
    Beslut
    2017-05-04
  • Dokument & lagar

    Skolväsendet - övergripande skolfrågor

    Betänkande 2016/17:UbU19

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    30, 128 minuter
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-03
    Debatt
    2017-05-04
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Skolväsendet - grundläggande om utbildningen

    Betänkande 2016/17:UbU17

    Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.

    Behandlade dokument
    74
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    30, 128 minuter
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-03
    Debatt
    2017-05-04
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

    Betänkande 2016/17:UbU12

    Regeringen har presenterat inriktningen på forskningspolitiken för de närmaste tio åren. Regeringen har också beskrivit de satsningar som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2017, bland annat de nationella forskningsprogrammen.

    Regeringen kommer att avskaffa utbildningsbidraget för doktorander från och med den 1 juli 2017 och Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från den 1 januari 2018. Regeringens beslut innebär att flera lagar behöver ändras. Riksdagen sa ja till detta.

    Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att verka för ett ökat samarbete mellan högskoleutbildningar och arbetsmarknaden . Målet är att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska bli bättre matchad.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    54
    Reservationer
    85 
    Anföranden och repliker
    54, 190 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Gymnasieskolan

    Betänkande 2016/17:UbU15

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    15, 68 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-15
    Debatt
    2017-03-16
    Beslut
    2017-03-22
  • Dokument & lagar

    En rymdstrategi för Europa

    Utlåtande 2016/17:UbU13

    Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande som innehåller förslag om en rymdstrategi för Europa. Strategin innehåller fyra strategiska mål, och för varje mål anger kommissionen ett antal åtgärder. De fyra målen är:

    • största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi
    • en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft
    • ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden
    • en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

    Utbildningsutskottet som har granskat meddelandet ser positivt på kommissionens förslag på rymdstrategi. Utskottet betonar att rymdindustrin kan ha betydelse för tillväxt och jobb inom många områden och sektorer framöver. Det finns enligt utskottet en stor och outnyttjad potential när det gäller användningen av rymdtjänster och rymddata som behöver utnyttjas bättre. Utskottet nämner också jordobservationsprogrammet Copernicus potential att bidra till miljö- och klimatmål. Några andra av utskottets synpunkter är:

    • Strategin bör vara öppen för möjligheten att fler europeiska rymdhamnar för sattelituppskjutning, såsom Esrange, etableras.
    • Det är viktigt att samarbetet mellan EU och Europeiska rymdorganisationen blir effektivt i framtiden
    • I framtagandet av en rymdstrategi för Europa är det viktigt att bevaka skyddet för den personliga integriteten.
    • EU bör kontrollera och vara restriktiv med kostnaderna för att genomföra strategin.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    11, 39 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-02
  • Dokument & lagar

    En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

    Betänkande 2016/17:UbU10

    Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.

    En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.

    Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    25, 77 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

    Betänkande 2016/17:UbU11

    Riksdagen godkänner Ryssland som delägare i forskningsanläggningen European Synchrotron Radiation Facility, ESRF. Det är en anläggning i Frankrike där forskare undersöker struktur hos material och molekyler med hjälp av röntgenljus. Flera länder samarbetar kring forskningsanläggningen och tolv länder är i dag parter i den konvention som styr samarbetet.

    Om Ryssland få tillträde till konventionen innebär det för svensk del att bidraget till anläggningens driftkostnader minskar något.

    Regeringen anser att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Ryssland som ny deltagare i samarbetet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-02-22
  • Dokument & lagar

    Statens kreditförluster på studielån

    Betänkande 2016/17:UbU8

    Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

    Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

    Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

    Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-01-12
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-02
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

    Betänkande 2016/17:UbU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    121, 319 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-12
    Debatt
    2016-12-13
    Beslut
    2016-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 15 Studiestöd

    Betänkande 2016/17:UbU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    11, 34 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-12
    Debatt
    2016-12-13
    Beslut
    2016-12-14
  • Dokument & lagar

    Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

    Betänkande 2016/17:UbU6

    Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

    Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 41 minuter
    Justering
    2016-11-15
    Bordläggning
    2016-11-23
    Debatt
    2016-11-24
    Beslut
    2016-11-24
  • Dokument & lagar

    En stärkt yrkeshögskola

    Betänkande 2016/17:UbU5

    Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 54 minuter
    Justering
    2016-11-17
    Bordläggning
    2016-11-23
    Debatt
    2016-11-24
    Beslut
    2016-11-24