Sök

EU-kommissionen har lagt fram ett ändrat förslag som gäller systemet för EU:s egna medel. Bland annat innebär förslaget att taket för egna medel höjs. För att hantera coronapandemin föreslås kommissionen få låna högst 750 miljarder euro, som får användas till vidareutlåning och bidrag till medlemsländerna. Förslaget ingår i den återhämtningsplan för EU som kommissionen lagt fram.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än nödvändigt för att nå målen. Kommissionen har inte heller motiverat tydligt varför upplåningen skulle hanteras bättre av EU än av medlemsländerna själva. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, som används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen skickar sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-22

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättningar till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till:

• sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
• smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
• tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringen har också föreslagit kapitalinsatser i tre statligt ägda företag: SAS, Swedavia och Lernia, samt infrastrukturinsatser med koppling till det pågående utbrottet av covid-19, exempelvis tillskott till ambulansflyg och tillfälligt stöd för driften av regionala flygplatser. Även bidrag till regional kulturverksamhet ingår som en åtgärd.

De åtgärder regeringen föreslagit innebär att statens utgifter ökar med 16,3 miljarder kronor. Utöver den summan beslutade riksdagen att öka anslaget för bland annat sjukpenning med 200 miljoner kronor, vilket ger en total utgiftsökning om 16,5 miljarder kronor.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om Arlandas framtid. Riksdagen menar bland annat att det är avgörande för vår konkurrenskraft att vi har goda flygförbindelser inom och utom landet och att fortsatt utbyggnad av Arlanda är viktigt för jobb och tillväxt i hela Sverige.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2020-06-22

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.

Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).

Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020.

I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats.

De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor.

Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster:

• En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020.
• Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020.

Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassan har en lämplig verksamhetsform. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att så inte är fallet, eftersom verksamhetsformen inte ger regeringen tillfredsställande möjligheter till kontroll och styrning. Dessutom medför verksamhetsformen att Svenska skeppshypotek har ett antal potentiella fördelar gentemot kommersiella aktörer på marknaden. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den. Regeringen bör också låta utreda om Svenska skeppshypotek är mottagare av statligt stöd som kan strida mot EU:s statsstödsregler.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen instämmer i de övergripande iakttagelser som Riksrevisionen gör, och att regeringen bland annat avser att se över Svenska skeppshypoteks verksamhetsform och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömningar och syn på vilka åtgärder som bör vidtas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor. En understödsförening kan beskrivas som en förening som har till syfte att erbjuda sina medlemmar stöd i form av vissa personförsäkringar, utan att vara en affärsmässig försäkringsrörelse.

I samband med att dessa understödsföreningar söker tillstånd att driva försäkringsrörelse ska de få möjlighet att ansöka om att bli beviljade ett undantag från delar av försäkringsrörelselagen och i stället tillämpa bestämmelser som är särskilt anpassade efter deras verksamhet. Undantagen gäller bestämmelser om information, försäkringsfrämmande verksamhet, tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning och grupptillsyn. Istället ska föreningarna uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2019.

Statens budget visade på ett överskott för 2019 på 112 miljarder kronor, det är cirka 51 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott på 116 miljarder kronor, vilket är cirka 9 miljarder kronor högre än 2018. Vid 2019 års slut var statens nettoförmögenhet 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 28 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Vidare bedömer regeringen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Liksom regeringen anser riksdagen att det är av stor vikt att bristerna åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020.

Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Lagen om medlemsbanker ska upphävas och istället ska medlemsbanker - det vill säga ekonomiska föreningar som driver bankrörelse - omfattas av lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning 2015-2019.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att Ekonomistyrningsverket i sin utvärdering av skuldförvaltningen anser att ändringar som gjorts i riktlinjerna under perioden har gjort att de blivit mer övergripande och ändamålsenliga.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det finanspolitiska ramverket 2019. Det finanspolitiska ramverket innehåller bland annat budgetpolitiska mål och former för utvärdering, öppenhet och tydlighet. Ramverket ska skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik.

Riksrevisionen har granskat regeringens användning av det finanspolitiska ramverket i 2019 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen följer ramverket och att redogörelsen i de ekonomiska propositionerna i huvudsak uppfyller de krav som kan ställas på en transparent, det vill säga öppen och tydlig, redovisning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns ett antal insatser som kan göras för att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och utgiftstaket.

Riksdagen välkomnar att regeringen ständigt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

För att lindra de negativa ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset och skapa möjligheter till utbildning och kompetensutveckling har regeringen lagt fram flera förslag till ytterligare åtgärder. Bland annat ska mer pengar i statens budget för år 2020 gå till ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning, bidrag till att hålla igång kollektivtrafiken samt bidrag till folkhälsa och sjukvård.

De anvisade medlen i statens budget för år 2020 ökar med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Statens behov av att låna ökar med motsvarande belopp.

Regeringen har föreslagit ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Denna lagändring ska gälla från och med den 1 juli till och med 31 december 2020.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att studerandes inkomster vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas på ett annat sätt än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartstöd. Denna lagändring börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-02

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

• Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
• Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
• Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
• Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-05-26

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.

Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-19

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Vissa lagändringar ska göras för att bland annat förtydliga och komplettera genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet, ett EU-direktiv som genomfördes i svensk lag i december 2019. Ändringarna gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Lagändringarna innebär också att Solvens II-direktivets genomförande kompletteras på några punkter när det gäller försäkringsföretag.

Vidare förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF).

Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande.

Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksrevisionen har granskat nationalräkenskaperna, som innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god, men att några saker bör förbättras. Därför lämnar revisionen rekommendationer till Statistiska centralbyrån, SCB, och till regeringen. Bland annat att SCB löpande bör utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt arbeta för att eventuella brister åtgärdas.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen ställer sig bakom Riksrevisionens rekommendation att statistiken för nationalräkenskaperna bör distribueras direkt från SCB. Riksdagen utgår även från att SCB kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer när myndigheten sammanställer nationalräkenskaperna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Det bilaterala avtalet mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring är direkt tillämpligt i Sverige, enligt ett förslag från regeringen. I avtalet, som började gälla i sin helhet 2018, finns bland annat bestämmelser om tillsynsmyndigheternas samarbete, informationsutbyte och olika roller vid global grupptillsyn. Avtalet omfattar också bestämmelser om krav som under vissa förutsättningar inte får ställas på återförsäkringsföretag från avtalsmotparten, EU respektive USA. Återförsäkring innebär att ett försäkringsföretag i sin tur tar ut en försäkring hos en annan försäkringsgivare, ett återförsäkringsföretag.

Regeringen föreslår också att det införs upplysningar om avtalet i de svenska lagar som berörs av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13